Hemma hos J.R Ewing, del 3

Konstig match i The Lone Star State.
Blues inleder häpnadsväckande uselt och lyckas inte få iväg ett enda skott på mål de första sju minuterna. Ja, de lyckas fan inte ens ta sig ur egen zon. När Robidas gör 1-0 känns det således som inledningen på syndafloden.
Men strax därpå får gästerna ett powerplay – och gör mål direkt.
Sedan tar de inte över men jämnar ut och resultatet här i första paus, 2-2, känns korrekt.
* * *
Det är ju bisarrt att Brett Hull kommer ut för hyllningarna före matchen till tonerna av skilsmässodramat ”Nothing else matters”.
Annars får väl stämningen under den lilla ceremonin beskrivas som icke-awkward.
Delar av publiken verkade till och med ha koll på vem det är som står där och håller i Stanley Cup-bucklan…
* * *
TV-kommentatorerna får nog inte hälla så mycket kärlek över Bulan Berglund, ändå.
Han är petad.
Oj då.
* * *
Loui Loui håller på att sprätta in pucken redan i första bytet, men sedan är det Tom Wandell som står för den blågula grannlåten.
Han slår under snabb konstring en elegant diagonalpassning till Toby Peterson, som laddar stora bössan och gör 2-1.
* * *
De har saltat popcornen bra i pressboxen, det ska de har cred för.
* * *
Tom Hicks, Dallas Stars ägare, är ute och talar under och fanimig – han ser ju ut som Punk Anderson!
Med tanke på att han så sent som för några månader sparkade Hull, men nu likafullt står och bedyrar sin kärlek vittnar om att han har ungefär samma karaktär som den hale bankmannen också…
* * *
Fan, har glömt att fansen här inne alltid skriker rakt ut när vokalisten kommer till ordet ”stars” i nationalsången och jag blir så rädd att jag håller på att svälja en präktiga prilla Ljunglöfs Ettan.
* * *
Jahaja, Zanoj, det är Pantera det där?
Ett jävla väsen tyckte jag det lät som.
Men det är väl Notan, den gamle hårdrockaren, som lämnat spår av sin salta smak…
* * *
Cam Janssen,  som var så trivsam i omklädningsrummet i förmiddags, pryglar Barch så duktigt att jag tror att ”The bluest eyes in Texas” handlar om Stars-forwarden den närmaste veckan…
* * *
Är det nån av er som har koll på vad som händer i Rangers-matchen, mer än att Golden Gaborik – vilken chock! – gjort mål?
* * *
Ed Belfour är in the house, för Hulls skull. Man kanske skulle ta och prata lite Eddie Läck med honom. Eller inte.
* * *
 I ett byte spelar dom ”London calling” också.
Magnifik låt, men vad har den här att göra?
* * *
T.J Oshie är ett tufft namn. Någon av J.R:s kumpaner hade mycket väl kunnat heta så.
* * *
Signaturen S. Avery frågar i kommentatorsspåret hur Turco reagerade efter att ha slängt damaskerna i mitt stackars ansikte efter morgonvärmningen.
Svar:
Inte alls. Han vände sig om och såg aldrig att det hände och jag var inte riktigt på humör att gå fram och skrika åt honom.
* * *
Kaffe nu.
Fortsättningen följer.
Det bör kunna bli lite krig.