Hey coach, are you going to the show?

Och vem stod i baren när vi klev in i det hemska 80-talsetablissemanget på Affina Hotel för att värma upp innan Springsteen-spelningen på Garden?
Mike Keenan.
– Hey coach, sa jag, som kan bli rätt språksam efter några Heineken, ska du också se showen?
Keenan log glatt, men sa att han nog inte skulle det.
Han var liksom bara där och hinkade bärs.
Coolt.
* * *
Nädu,  EJN.
Det är en riktig avstängning som drabbar Glenncross.
Han inte bara träffar Drury i huvudet – Rangers-kaptenen är inte i närheten av pucken.
Sån skit måste bort, så är det bara.
* * *
Tänkte fråga Keenan om svenskar han coachat också, men lät bli.
Ämnet Anders Eriksson hade kunnat leda till en blodig konflikt, är jag rädd.
* * *
Bara en match idag.
Men i lördags var det 714.
Kan inte NHL sprida gracerna en smula?
Som det är nu kvävs man i överflödet av matcher ena dagen – och skrumpnar av törst i bristen på matcher nästa
* * *
Pilsnerfilmsgubben Boudreau har gjort klart att Nyllet aldrig mer får spela för Washington.
Det spelar alltså ingen roll vad veteranen från Huddinge gör, hur hårt han kämpar, hur mycket han kan tänkas förbättra sitt spel.
Pilsnergubben gillar honom och då får man inte vara med.
Man häpnar.
Att en coach låter sin personliga motvilja mot en person styra uttagningarna vittnar inte om någon överdriven storhet, vare sig mänskligt eller professionellt.
* * *
Efter Springsteen-spelningen – som var sanslöst bra, men mer om det i andra sammanhang –  gick vi förstås på Elaine’s.
Där insisterade The Oak Man på att ha ketchup till sin spagetti bolognese och det tog ett tag innan vi lyckats förklara för en chockad Elaine att svenskar faktiskt HAR ketchup på pasta.
– Vi är inte som italienare, slog foto-Nilsson fast till slut.
Elaine gjorde en klentrogen grimas, tog en ny titt på Ekens röda härva till tallrik och utbrast:
– God knows you’re not…
Det tyckte jag var väldigt kul.
* * *
Jason Williams blir borta åtta veckor, meddelas det från Motown.
Låter lite, tycker vi som såg knäet vika sig under powerforwarden mot Toronto.
Huh, det var minst lika mycket skräckfilm som den där paranormal-filmen som skrämmner skiten ur amerikanerna just nu.
* * *
Eken har aldrig sett Springsteen förut och var mer eller mindre chockad efter den tre och 45 långa urladdningen på Garden.
– Utan tvekan den bästa konsert jag varit på, flämtade han.
Så brukar det känns första gången.
* * *
Bröderna Brothers har börjat träna ihop igen, så nu kan Henrik torka tårarna.
Enligt Daniel, som alltså är tillbaka på isen efter sin fotskada, har sådana runnit på brorsan den senaste månaden.
– Han grät sig till sömns varje natt under min frånvaro, säger en flinande Daniel till Vancouver Sun.
Henrik dementerar och säger att han snarare varit sur på sin tvillingbror.
– Han sa åt mig att jag såg trött ut och behövde röra på fötterna mer. Då blev jag förbannad och lät bli att prata med honom på två dagar, berättar han.
Det är aldrig tråkigt att läsa Vancouver Sun.
* * *
Ännu mer tack för alla trupper ni levererar i kommentatosspåret.
Fortsätt gärna.
* * *

Hedbä! Hedbä! Hedbä!
Det är mitt uppmaning till Becks granne – alltså Thrashers-coachen Anderson – inför Atlantas resa till New York på torsdag.
Vi vill ha blågul målvaktsduell då.
Bloggen ser överhuvudtaget mycket fram emot den matchen.
Det var alldeles för länge sen det var liveshow på Garden, eller hur?