Med bruten rygg på Ovies comeback, del 5 – The End

Det går åt rätt håll, sa alltså Tårtan, om Redden.
Han svarade med att göra en…ja, Redden.
Det var just den typ av fumlande som föregick Bradleys avgörande balja Ottawa-legenden blev ökänd för under fjolårssäsongen.
Men shit happens.
Egentligen HAR han ju faktiskt skärpt sig, så såvida han inte fortsätter på samma får man hoppas att Garden ger honom fler chanser.
Särskilt som han ju visat sig vara trevlig mot Biffen…
* * *
Jag litar ju på kommentatorn BaconBerglund och gratulerar Bäckis till den fina vänsterkroken.
– Men det var en höger, korrigerar han snabbt.
Tack, Bacon….
I vilket fall syntes det plötsligt att den unge mannen kommer från samma stad som Lille Eklund.
Typ.
* * *
Det var riktigt underhållande krig i tredjeperioden, skulle jag vilja påstå.
Dylik frenesi och ilska och offervilja (Laing täckte puckfan med ansiktet!) brukar man inte få se förrän framåt vårkanten.
* * *
The Oak Man menar att Bäckis snyting i Callahans irländska fejja till och med osar Sätra.
– Det är Gävles South Bronx, där slåss dom sådär.
Bäckis själv bara flinar åt den beskrivningen.
– Det är lite grinigt i de här matcherna, det sitter kvar sen i slutspelet senast, förklarar han när vi hunnit ikapp honom ute vid zamboni-entrén.
* * *
Dagens guldstjärna till  signaturen BackonTrack i kommentatorsspåret.
Att döpa Redden till ”Rädd en” vittnar om både stor humor och stor begåvning.
* * *
Lille Eklunds lillebror tar så lång tid på sig i duschen att jag aldrig hinner avlägga något besök i Rangers säkerligen måttligt muntra omklädningsrum-.
Men den lär inte Drottningen köpa, han kommer att fortsätta påstå att jag inte vågar prata med Kungen efter förluster.
Suck.
Det är inte precis angenämt, men nog fan vågar jag…
* * *
Jag ser det aldrig själv, men enligt Borlänge-Claes från DN, som sitter på stolarna intill Capitals pressläktar-delegation, förde general managern George McPhee ett satans liv matchen igenom.
– Bortsett från de sista fem minuterna var han arg hela tiden, lyder rapporten.
Ja, de har känslor i Washington.
* * *
Nyheterna i Örnsköldsvik borde glädje också mina vänner i Leksand.
Även de får ju se Foppa och Macke framåt våren…
* * *
Det är svårt att inte tänka tanken när Laing, med uppsvullen käke, stel nacke och orolig blick går förbi i korridoren utanför omklädningsrummet:
– Det där kommer att kännas i morgon…
* * *
Golden Gaborik framstår mer och mer som den bästa värvning Sather gjort sedan Jagr.
Men det är oroande att det BARA är han som gör mål. Resten uppför sig ungefär som om de fortfarande spelade för Tom Renney och överhuvudtaget inte får avsluta.
Problemet måste korrigeras om den här säsongen ska bli nåt att minnas.
* * *
Bäckis förnekar att tjurigheten  i lördags hade något att göra med att de tvingades bo ute i Jersey efter förlusten mot Devils.
– Nä, vi har varit på Manhattan hela tiden, säger han förvånat.
Såpass.
Ännu en uppgift från den Bagdad Bob som sköter Washingtons presskontakter visar sig alltså vara lumpen lögn…
* * *
Intervjubandspelare som inte fungerar när de måste fungera har jag inga varmare känslor för, det kan jag meddela.
* * *
Ovie är inte helt oväntat fullkomligt omsvärmad av murvlar i sitt omklädningsrumshörn efteråt.
Och han verkar – inte heller det särskilt oväntat – njuta av uppmärksamheten.
– När man varit borta och gör mål på sitt första skott, då känner man sig rätt nöjd, säger han och fyrar av det där tandlösa flinet.
* * *
I taxikön på åttonde avenyn har jag ett Caps-fan med Nylander-tröja på sig.
Det tycker jag är lite vackert.
* * *
Det är ändå inte i första han Ovies lov lagkamraterna sjunger efteråt.
Det är ansiktsmannen Laings.
Lyssna bara på Brooks Laich:
– Vi är alla blown away, jag har inte sett något liknande på länge.  Det är the ovetjkins och the bäckströms och the greens som är ryggraden i det här laget, men the laings och the bradleys står för modet och därför vinner vi idag.
* * *
Nu är det dags att ta fram linimenttuben igen.
Jag återkommer i veckan – bland annat med topplistan över de svenskar som är tjurigast efter förluster.
Den som sitter med anekdoter därvidlag är alldeles särskilt välkommen in i kommetatorsspåret.