Hank vs. Hank i årets match på Garden, del 5 – The End

Nä, King Henrik kommer inte ut och är social med sina framtida OS-kompisar borta i gyttret vid zamboni-entrén efter matchen.
Att han tar Zätas samtliga sju skott är ingen större tröst när det slutar med att han släpper en sån potatis, från Cleary,  precis i slutet.
– En tuff förlust. Frustrerande. Det är klart jag ska ta den pucken, säger han.
Och slår sen, garanterat, av mobilen.
* * *
Jag försökte utmana samtliga Sportbladets bloggare med den stora enkäten från häromdagen, men hittills är det bara den store Robert Janis (!) Laul som antagit den.
Bank är förstås orolig för att behöva svara upp riktigt på frågan om han rakar benen…
* * *
Springer på självaste Uncle Mats – The Mules mytomspunne morbror – vid den där zamboni-entrén  och han tror definitivt på uppgiften att systersonen lät bli att flyga reguljärt av rädsla för att bli igenkänd.
– Och då har han ändå skaffat så snygga solbrillor nu, skrockar han på sin grövsta småländska.
* * *
Stort att höra att Lidas två äldsta pojkar, Kevin och Adam, pratar dalmål.
* * *
Det blev mycket Page Six Sean i sista.
Han filmade sig till en utvisning på Zätas bekostnad, han gafflade med Babcock – och han missade det klaraste friläge någon sett sen
Det blir mycket att prata om nere på Warren 77 i natt
* * *
Jimmy Howard, woah!
Jag trodde han var en minor leaguer, men han är fan den bäste Howard jag sett sedan Howard i ”Spanarna på Hill Street”.
* * *
Det är Larry som står för en av de finaste traditionerna på Garden.
Nä, inte Brooks.
Skallige Larry.
Han sitter på sektionen högst upp, mitt emot spelarbåsen, och om Rangers leder, eller matcherna står och väger, då söker kamerakillarna som sänder till jumbotronen alltid upp honom i tredjeperioden.
Sen utför han en vild, väldigt ful dans, som ska – är det tänkt – trigga hemmafansen till extas.
Alla är med – tills han sätter sig igen.
Då börjar hela Garden, alltid, skandera.
– Go home, Larry.
Väldigt kul är det.
* * *
Uj, ska Brad Stuart uppträda så där blir ju saknaden efter The Kron Wall of Pain inte så kännbar.
Väldigt fin open ice-smocka han satte in på…ja, vem det nu var
* * *
– Det var ett dåligt mål att släppa in. Men ingen mår sämre än Hank för det. Han är en tävlingsmänniska och ryggraden i vårt lag, säger Tårtan.
Nånstans i den meningen finns det någon form av uppmuntran.
Tror jag.
* * *
Big E delar era åsikter om den egna insatsen.
– Absolut ingenting gick rätt i de två första perioderna. Men i tredje kändes det bra, säger han.
När jag försöker släta över himlar han med ögonen och frågar:
– Såg du matchen, eller?
Jag tror det.
* * *
I den här bloggen vidhåller vi att Rangers backar, med Danny Girardi i spetsen, var ovanligt bra mot Detroit.
* * *
Uppgiftslämnare gör gällande att ytterligare en Henke – han som spelar fotboll i Helsingborg – var här ikväll också.
Dessvärre kommer han inte ner och hälsar på sina landsmän efteråt.
Hade varit kul att försöka slå fast vem det är som är den riktige Henke.
* * *
Homers legendariske pappa – Henrik, som han OCKSÅ heter –  är på semester i Spanien.
Så han har tagit med sig lillbrorsan på resan till New York istället
– Om vi sett nåt? Nä, inte så mycket. Men vi har fått tid att genomföra några riktiga diskussioner. Det har var varit riktigt skoj, berättar Homer.
Han berättar också att han var snäll mot King Henrik i den här matchen.
–Ja, det blev inte så farligt den här gången, menar han.
Det ska bli intressant att höra Lundqvists version av den historien.
* * *
Det känns nästan konstigt att sitta här och skriva utan att ha Lilja hängande över axeln.
Å andra sidan känns det rätt skönt också…
* * *
Zäta hymlar inte med att han var väldigt sugen på att få
– Ja, jo. Det vill man ju. Men han såg noga till att ta alla mina skott, säger han.
Två assist duger dock det också.
– Ja, jag är nöjd. Framförallt med att vi vann.
* * *
Okej, då packar vi ihop här.
Återkommer med nya läsarfrågor inom någon dag.
Så se till att bränna av några stycken i kommentatorsspåret nu.