Hanson Brothers i NYC, del 3
Henke blir alltså utbytt och unge Chad Johnson får begå NHL-debut.
Det börjar…sådär.
Han släpper in första skottet – och nästa tar klockrent i stolpen.
Då känns det som att det här kan bli en katastrof av rent episka proportioner.
Men sen tar den stackars ynglingen faktiskt några puckar och det är inte värre än 0-5 i andra paus…
* * *
Nå, Emil du bygger ju faktiskt din argumentation på namn du också.
Och jag menar alltså att det här kanadensiska laget INTE bara bygger på stjärnor och namn.
Som sagt, Lecavalier, St. Louis, skadade Spezza, Phaneuf och Green – spelare som garanterat varit givna i alla andra trupper – har petats. Istället har Yzerman och Babcock tagit ut något som i alla fall i mina ögon ser ut som ett riktigt LAG, med redan samspelta enheter – Sharks just nu helt mördande starka förstalina, till exempel – och bra balans mellan offensiv och defensiv.
Dessutom har de fantastiska målvakter.
Vi har en som Rangers håller på att spela sönder
Men hey, jag hoppas det är jag som har fel och du rätt, inget skulle göra mig lyckligare.
* * *
Det är ju ren förnedring i Flyers fem-mot-tre-läge.
Dom gör precis vad dom vill och hade kunnat sätta femman långt innan, om de inte varit så sugna på att alla fem skulle nudda pucken innan den gick in.
* * *
FivePoints, Johnny O började se ut som sig själv redan mot Atlanta häromkvällen.
Det blir nog bra till OS det här.
* * *
Rangers har tio skott nu.
När de, efter tio minuters offensiv impotens, får iväg det tionde jublar Garden hånfullt.
* * *
Minns ni Paulie Walnuts min när Ralphie drog ett skämt för mycket?
Ungefär så ser Henke ut när de zoomar in honom på bänken.
Men även om han själv säkert ser det som en idiot-åsikt tycker jag det är bra att han får vila lite, påtvingat eller inte.
* * *
Gris-Olle säger inget. Han bara tittar tomt framför sig, med blicken hos den som gett upp och inte längre har något att tillägga.
* * *
För Flyers kan det här förstås vara precis vad som behövs – en enkel, rolig seger och en väldig massa mål.
Kvaliteterna finns ju där, det är bara självförtroendet som saknas.
Det bjuder nu blåskjortor generöst på.
* * *
Plötsligt är Adam Duritz från Counting Crows i jumbotronen i Rangers-tröja och gapar om att publiken ska heja lite.
Inte ens det hjälper.
* * *
Fire Sather!
Jag ville säga det jag också.
* * *
Nu ska jag söka mig tillbaka till det där sunkrummet, dricka några kaffe och sen avnjuta den avslutande förödmjukelsen från finplats där nere vid sargen.
Slutrapport kommer efter matchen