Come to Papa, del 7

Men helvete, vad är det som håller på att HÄNDA?
Bastiansen stänker in kvitteringen – med en tiondels sekund kvar av perioden.
Ojvoj och morsning korsning och kors i talet och milda makaroner och ojvoj en gång till.
Nu blir det, minst sagt, en tredjeperiod att hålla koll på.
* * *
Plötsligt står Notan i ingången till vår pressläktarsektion och spanar och spejar.
Kartläggning av morgondagens motstånd pågår alltså.
– Nä, flinar den assisterande coachen,  jag spionerar på er i pressen. Man måste ju försäkra sig om att ni ser gråskalorna också. För det blir väl inte bara svart och vitt i rapporterna?
Såklart inte. Det är nyanserna vi säljer tidning på…
* * *
Alltså, tänk om det BLIR Sverige-Norge i kvarten?
Det var en otänkbar dröm för bara några minuter sedan, nu har vi den inom räckhåll.
Jag lovar att  skåla för Norge i hotellbaren i natt om det händer.
* * *
Halak har plötsligt gått och blivit Montreal-målis igen. Jag trodde han frigjort sig från den bördan här, men att han släpper in den sista pucken är ju just den typ av skämt som blivit standard i Bell Centre de senaste säsongerna.
* * *
Notan tycker också att Tollefsens armbåge var riktigt, riktigt ful.
Så ni vet.
* * *
Nu sitter The Little Viking – Mats Näslund – och ser avmätt ut i jumbotronen också.
Le, Mats, det är inte farligt.
* * *
Upplägget börjar kännas bra nu.
Norge KAN Tre Kronor inte ta stryk av och Slovakien…nä, nu har de inte imponerat.
Och alldeles oavsett kommer båda lagen vara trötta efter den urladdning som nu – helt otippat – väntar i slutperioden.
* * *
Emil från Gurvlyckan är alldeles till sig över guttarnas upphämtning och flyger upp och ner i plaststolen hela tiden.
Men ni vet, Värmland, det ÄR ju nästan Norge.
* * *
Go nu, guttar. Ni har inget att förlora, men allt att vinna. Fullborda turneringens stora skräll!