Revanschen i Vancouver, del 11

Ha ha, fantastiskt!
2 jävla 2!
Von Gunten får in kvitteringen,  via olycklige Marleaus skridsko.
Sedär, en nation av bankmän och joddlare kan ställa till det för ”pojkarna” igen.
* * *
Wictor, rikta frågan åt deras håll. Jag kan inte gå bort till Sveriges Radio och fråga om jag får vara med, så fungerar det inte riktigt.
* * *
Babcock står rycker lite i slipsknuten nu. Det börjar bli lite svettigt det här.
* * *
Här är vi alldeles uppriktiga, så jag erkänner: både bloggen och kickboxer-Christoffer gjorde en sån liten pumpfist i luften under skrivbordsbänken när Schweiz satte tvåan.
* * *
Lanny McDonald var nyss på jumbotronen. Han har fortfarande den bästa mustaschen sedan Ron Jeremy.
* * *
Men Schweiz har förtjänat det här också. I spel-mot-fem har de ju varit riktigt, riktigt bra.
* * *
Stämningen i hallen har inte direkt sjunkit, men ett visst mått av förundran och oro går att spåra i bänkraderna.
* * *
Känns inte riktigt som att Sid The Kid kommer till som han ska, gör det?
* * *
Babcock kanske ska lämna över befälet till Devils-Lemaire. Han förefaller lugnare när åskan går.
* * *
Tackar Per för kommentatorsinfon om visiren.
Är man född före 74 väljer man alltså själv.
Vad skulle jag göra utan er?
* * *
Bara det faktum att en som heter von Gunten kan skapa sådan ångest i Kanada är nånstans väldigt festligt.
* * *
Nu laddar vi om för en tredje-perre som kan bli precis hur skoj som helst.
Jag tror att Kanada reder ut det, men hoppas Schweiz är med och dansar så länge det bara går.