Royal Straight Flush i hockey, del 13/Kanada-USA

Det känns ju helt absurt att skriva, men faktum är att urladdningen mellan Ryssland och Tjeckien bara var aptitretaren.
Nu serveras Dream Sunday-festens huvudrätt.
Kanada mot USA.
Jag önskar jag kunde beskriva laddningen i värdnationen inför den matchen, men det kan jag inte.
Och det ingen annan heller, för delen.
Det här är så stort, så mäktigt, så  otroligt angeläget för Kanada att man skulle kunna tro att det handlade om befrielsen efter mångårig ockupation.
Och här sitter jag, en lallare från Nedre Tjärna, mitt i stormens öga.
Vilket privilegium. Vilket jävla privilegium.
* * *
Springer åter på Jeremy Roenick på väg till mikrovågsloungen.
Han ser definitivt ut som att han skulle vilja vara på isen. Karln frustar genom näsan, som en tjur, trots att han bara ska kommentera matchen på amerikansk tv.
* * *
Här den aktuella tabellen, med bästa tvåan i gruppspelet på fjärdeplats:
1. Ryssland   7 poäng,  13-6.
2. Finland   6 poäng, 10-1.
3. USA   6 poäng, 9-2.
4. Sverige   6 poäng, 6-2
——————————————
5. Tjeckien  6 poäng, 10-7.
6. Kanada  5 poäng,  11-2.
Ja, ni ser ju själva. Vinner Kanada, då måste vi ta poäng mot Finland. Helst två. Annars kan vi få dansa med gamla favoriten Tyskland i kvalet igen. Låter det som något vi vill vara med om?
* * *
Nere i ap-zonen svarare Ovetjkin på fyra frågor – på ryska. Sen går han. Kom inte och säg att det här jobbet alltid är enkelt.
* * *
Bland det roligaste med det som händer ny är att vi har så många lagkamrater och polare som ska gå upp mot varann – i ett adrenalinskvättande hatmöte. Orpik ska plötsligt stångas med Crosby, Parise ska plötsligt peppra Brodeur med skott, Kane ska plötsligt snurra upp radarpartern Toews, Pavelski ska plötsligt kriga mot Jumbo Joe och Marleau och Dagny.
Bland annat.
På papperet är det alldeles formidabla dueller.
* * *
Nu har de kollat mina och Big Papa Wennerholms plåtar.
De var äkta, visade det sig.
Det är vi nöjda med.
* * *
När Martin Havlat såg lagkamraten Jagr dundra i isen måste han ha tänkt på sitt eget inte helt angenäma möte med The Kron Wall of Pain i United Center förra våren…
* * *
I skrivande stund är det trekvart kvar till första nedsläpp. Läktarna har redan börjat fyllas och stämningen börjar bli så där tät och man nästan, nästan kan ana ett uns av svavel i luften.
* * *
Ryan Kesler – till vardags local Canucks-hjälte här i stan, men nu på fiendesidan – går i sanning all in.
– Jag hatar Team Canada, säger han till Vancouver Suns reporter.
Förlåt, svarar reportern, vad sa du? Vill du verkligen stå för det uttalandet?
– Ja, insisterar Sardin-brödernas kompis, jag hatar Team Canada.
Ooops. Det kan nog bli lite sparsamt med jublet från den reguljära Vancouver-publiken i fortsättningen…
* * *
När jag åter springer på Jönsson i environgerna bakom pressläktaren är tonen i hälsningen betydligt kortare.
Det är kanske NU han läst det där inlägget från träningen…
* * *
Nu kommer laguppställningarna och det visar sig att även Babcock stuvat om.
Crosby och Nash börjar ikväll med – Mike Richards.
Intressant. Det tyder på att han vill ha mer fysisk närvaro runt Sid The Kid i mötet med amerikanerna.
* * *
Återigen får motståndarna – den här gången amerikanerna – värma ensamma i fem minuter, men det får ingen effekt den här gången heller. Fansen låter dem vara.
* * *
Wakjekård går förbi kaffeautomaten – i samma slips som häromdagen. Den fina, randiga. Eftersom han ska sitta i studion kan ni själva se hur jag rätt har om den om den läckerhet.
* * *
Det är dock svår Verizon Center-varning när Kanada kommer ut – till värmningen. Röda havet jublar så det piper i öronen. Vid matchstart kommer de troligen att ramla av.
* * *
Exakt, Fyllkaja. Du är den förste som insett varifrån ”ojvoj” kommer. Det är en av mina fem favoritböcker, alla kategorier.
* * *
Ska man tro surret i media kommer de unga, kvicka amerikanerna i första hand att försöka störa, stress och jävlas med Pronger och Niedermayer.
Det går ju inte så fort för den duon längre.
* * *
Gammeljärven behagar vara lite rolig, ser jag. Faktum är att det laget skulle höra till favoriterna, det också.
* * *
Amerikanska kollegor jag känner från New York oroas över att Kanada fick oväntat hårt motstånd av Schweiz.
– Det betyder att de kommer att gå fruktansvärt hårt fram mot oss, suckar en på orolig Brooklyn-dialekt.
* * *
Äntligen – de spelar Neil Young i PA:t. ”Keep on rockin’ in the free world”. Det är genom att upplysa omvärlden om att man har såna artister i sin ringhörna man skaffar sig mentalt övertag.
* * *
Jisses, vilken Pavel-debatt det blev då. Låt mig förtydliga: Jag ÄLSKAR Pavel Datsyuk. Jag tycker han är en av de största hockeyartister som någonsin funnits. Men det hindrar inte att såväl han som radarpartnern Zäta haft det aningen tyngre än vanligt i år. Är det sånt etikettsbrott att påpeka?
* * *
Sist kvar på isen efter värmningen är Corey Perry. Ja, han har ju alltid varit kaxig.
* * *
Okej, vad tror ni nu då?
Jag har svårt att komma fram till nåt annat än kanadickerna ska prevaila och säger därför…4-2.
Men framförallt ska det ju bli helt sensationellt roligt och häftigt och omtumlande och stencoolt att se den här redan klassiska holmgången.
Vi hörs, definitivt, under matchen.