Saturday Night Live från New York City

Woah.
Gametime igen.
För tredje kvällen i rad.
Det är så mycket hockey just nu att jag nästan blir…ja, puckad.
Men klagar jag?
Jag klagar inte.
Det är givetvis bara en enda stor ynnest att få springa på hockey hela tiden.
Och här på Garden kan det bli rock ’n’ roll ikväll.
Vi serveras ju ett derby mellan Garden och lede fi från andra sidan Hudson-floden.
De matcherna är alltid mäktiga men nu, när det är jumping Saturday Night och Kovi gör sin första match på Garden som Devil samtidigt som Hurriganes-Ollie ska visa att han verkligen är en Blueshirt, kan alla fördämningar brista.   
Jag behöver inte ens säga åt er att ni ska hänga med, va?
* * *
Trodde jag skulle få pulsa i drivis och väggar av snö till gamla Garden idag.
Vi har ju vad som kallas en domedagsstorm hängande över oss på östkusten.
Men New York har, mot alla odds, sluppit det värsta av kaoset. Här är bara kallt och blåsigt, precis som vanligt.
Värre har dom det nere i DC.
Big Papa Wennerholm skulle flyga dit från Ottawa igår, men eftersom alla flygplatser  runt huvudstaden slagit igen tvingades han landa på LaGuardia och sen ta ett långsamt tåg ner genom stormen.
Så nu vet ni varför det inte blev något bloggat från Verizon igår.
* * *
Marty är förmodligen den i ligan som tycker allra sämst om Page Six Sean.
Men strax bakom sig på den långa hata-nummer-16-i-Rangers-listan har han – Kovi Kovaltjuk.
Huvudskälet till att Atlanta blev svepta i slutspelsserien mot Blåskjortorna 2007 var att den ryske superstjärnan lät sig retas till vansinne av lille Sean och till slut förlorade han alla koncept,
Nu får Avery båda dessa antagonister serverade i samma giv.
Jag tippar att han är ganska laddad…
* * *
Så fort jag kliver in i pressrummet förstår jag att det varit nåt fuffens på Garden tidigare under dagen.
För där sitter ett helt gäng makabra, lätt malätna typer som aldrig synts till tidigare.
Och mycket riktigt:
St. Johns har spelat college-basket under förmiddagen.
Då vet vi ni vilken fin is pojkarna får dansa på ikväll,
* * *
Förra Garden-derbyt, för dryga tre veckor sedan, var som ni kanske minns en av den säsongens fräsigaste showstoppers – trots bristen på mål.
Vågar man hoppa på en lika frustande, aggressiv, sprudlande energisk high speed-urladdning ikväll?
Det vore bra coolt, men då får båda lagen ta och käka flera hinkar av Wikegårds puckar.
* * *
Mysteriet tätnar.
Efter fredagens utflykt till plats 48 på pressläktaren är jag idag tillbaka på min gamla 41:a.
Hm.
* * *
Meh, vad håller Wings på med nu då?
3-0-ledning mot Kings – efter två mål av hot Zäta – har plötsligt blivit 3-3.
Nåt fortsätter vara fel.
* * *
Satt just, lätt panikslagen, och rev i dataväska och kavajfickor i jakt på glasögonen.
Sen insåg jag att jag redan hade dem på mig.
Det kanske ändå blivit lite mycket på slutet…
* * *
Det är inte bara Washington, Ottawa och Kings som trummat ihop imponerande sviter.
Även Boston har tio raka nu.
Fast förluster…
Har vi inte några Bruins-fans som kan berätta vad i hela helvetet som hänt?
Är det Pebben som saknas?
Så lyder min teori tills vidare.
* * *
Titta, nu säger dom att Homer lämnat isen – skadad. Igen.
Det är ju det jag säger, det går inte en jävla ag utan att det händer nånting med svenska OS-spelare.
Jag får allergi.
* * *
Ha ha, New York Times bränner av en hel hyllningsartikel till organisten i The Rock idag.
”Part of the arena’s rthytm”, säger dom om den gode Pete Cannarozzi.
Vår egen konsertpianist – tillika The Rock-stammisen – Per måste få det där giget nån gång.
* * *
Det är inte omöjligt att Penguins, som kommentatorn Matt Cook skriver, hade tankarna på söndagens matiné mot Capitals.
Problemet är bara att den matchen mycket väl kan bli inställd. Pingvinerna kan inte flyga till Washington ikväll och i morgon blir det väldigt ont om tid.
Så räkna med ett datum framåt våren.
Snopet, va?
* * *
Front 242-Ros, i skrivande stund i ett plan på väg mot Vancouver, riktar en saftig bredsida åt Micke Samuelsson-hållet i sin blogg idag.
Ojvoj.
I det ämnet är vi lika oense som om musik, men håll med om att det är skoj när det smäller i sargerna på det viset.
* * *
Återigen får jag för mig att Henke vill, och kan, ta fram sitt grymmaste spel.
Det finns inget han tycker bättre om än att knäcka Devils.
* * *
Wikegård ska se även den här matchen, rapporteras det, och målet för kvällen är förstås en klatschig bild på vår egen Don Cherry.
* * *
Zäta gör inte bara två mål. Han åker ut också – för boarding. Det kan inte ha hänt många gånger under hans illustra karriär.
* * *
Ken Daneyko sitter i pressloungen och smaskar i sig kyckling som rena Eken.
Häpnadsväckande.
* * *
Under alla år i Atlanta värmde Kovaltjuk alltid utan hjälm.
Det är det slut med nu – ingen i Old School Lous härskara tar sig såna friheter.
Undrar om den fåfänge ryssen verkligen vet var han hamnat…
* * *
Nu ska bloggen hamra ihop några kortisar till tidningen – och dricka lite kaffe med Nyström från den där andra tidningen.
Återkommer, enligt sedvanlig mall, i den första pausen.