Saturday Night Live från New York City, del 3

Nu sitter bloggen här och gnuggar sig i sina oskyldiga blå.
Är det här Rangers?
Som gör klapp-klapp-mål i powerplay, smackar in projektiler från slottet, stänger igen den egna zonen och leder med 3-0 mot Devils?
Det är svårt att tro.
Men tydligen.
Wow, är det svårt att låta bli att säga till finländskan på stolen intill.
* * *
Åh, vad han vill göra ett mål för sitt nya lag nu, Kovaltjuk.
Man ser ända upp hit hur han åker och svär för sig själv när Henke låter plocken tala.
* * *
Garden påminner rätt mycket om en AC/DC-konsert under extranumren nu.
Hyggligt tryck.
* * *
Att det inte finns några Norris Trophy-kandidater bland Rangers backar är ju känt, men jag fastnar ändå mitt i en skrivar-pose när Nyström plötsligt utbrister:
– Här skulle ju Magnus Johansson vara stjärna.
Det kallar jag citat.
* * *
Ja, det är fan vilket klipp Henke plötsligt fått i plocken.
* * *
Det är visst eftertryck i Maaaaaarty-ramsorna, om man säger så.
* * *
Snubbarna som skottar isen i reklampauserna hyllar Rangers OS-representanter genom att bära USA:s, Slovakiens och – jodå – Sveriges landslagströjor.
Men dom har tydligen glömt att även Hurriganes-Ollie ska till Vancouver, för några blåvita tröjor syns inte till.
Varpu är inte glad.
* * *
Jag deltar inte i något hån av legendarer, men precis som igår har Marty onekligen släppt in några småenkla puckar
Märkligt att se.
* * *
Ännu mindre glad är Varpu över det jättelika huvud som sticker upp från raden nedanför pressläktaren och skymmer hennes sikt.
Jag har ganska så hysteriskt roligt åt det.
* * *
Plötsligt dyker Henke upp på jumbotronen och berättar om sin favoritmusik.
Ögonblicket senare pumpar de ”Born to run” så det dånar i PA:t.
Så lagom lyckat just ikväll, va? Det är, typ, New Jerseys nationalsång.
* * *
Callahan har aldrig varit bättre.
* * *
Ända sedan han skrev det har jag förstås mobbat Nyström för att han sälja in namnet Daniel Tjärnqvist i OS-truppen.
Nu kontrar han:
– Vet du hur många mål Foppa gjorde i Turin? Noll. Vet du hur många Tjärnqvist gjorde? Två.
Touché…
* * *
Inte fan kommer det hit nån Wikegård och låter sig fotograferas av Biffen.
* * *
Kovaltjuk är ju bra, inget snack om det, men låt oss säga så här: Han lär inte bli nominerad för någon Selke Trophy i år heller…
* * *
En viss konsertpianist har mail-ledes meddelat att han inte tror att blixten slår ner på samma ställe två gånger och därför ligger han nu och sussar.
Själv är jag inte lika säker på att vändningen igår kväll var så mycket tillfällighet.
Det här är fortfarande inte avgjort, det törs jag nog svära på.
Slutrapport kommer inte lika sent som igår hoppas jag, men ni vet att den dröjer.