Saturday Night Live från New York City, del 4 – The End

3-1 till sist alltså.
Så konsertpianisten hade rätt.
Blixten slog inte ner på samma ställe två gånger.
Men det åskade rätt duktigt i slutet.
Efter att klapp-klapp-spelet i andra perioden visade Rangers emellertid prov på bra karaktär också.
* * *
Det var ingen tillfällighet att Henke klippte med plocken som en svala klipper med vingarna i svensk sommarskymning.
– Jag har ju varit för passiv och släppt in några puckar på plockhandsidan de senaste matcherna. Det vet jag att de andra laget scoutat, så därför tänkte jag förstås på det, säger han medan han baxar av sig en tröja så svettig att de skulle kunna fästa den under zambonin och spela isen i två veckor,
Sällsamt det där.
För mig skulle det inte bara räcka att tänka på att jag borde skriva lika bra som Paul Auster…
* * *
Jokinen är ännu mer lik en Hurriganes-gitarrist i bar överkropp. Då ser man nämligen de saftiga tatueringarna också.
* * *
Ni har fel om jinxarna den här gången.
Det var ju Devils-fans som talade om den där nollan och så enkelt är det inte, då
Jag kan berätta för er vem som verkligen jinxade Henke.
Nyström.
Tredje hade bara börjat när han sa det rakt ut, högt och ljudligt:
– Tänk vad kul om han fick hålla nollan nu.
Så mycket har jag inte ruskat på huvudet sedan Uncle Junior sköt Tony.
Men det är ju typiskt den där tidningen…
* * *
Visst fan lyckas Page Six Sean komma in under skinnet på Kovaltjuk – igen.
Man vill verkligen veta vad det är han säger som gör ryssen så in i helvete förbannad hela tiden.
Man vill också veta hur Kovi kan gå på det gång på gång på gång.
Avery vinner ju när han lyckas få en sån superstar att slåss och hamna i utvisningsbåset.
* * *
Tårtan säger fina saker om sin svenske målvakt på presskonferensen efter matchen:
– Jag pratar inte så mycket med Henrik, det känns bäst att lämna honom i fred, han sköter sig så bra på egen hand. Det jag älskar med med honom är hans tävlingsinstinkt. Han är en av de bästa tävlingsmänniskor jag stött på. Han vill alltid vinna.
* * *
Jay Z-versionen av ”Empire State of mind” – ja, serrdu, Frankenstein, jag är inte helt borta – pumpar på låg volym inne i Rangers-kabyssen.
– Now, you’re in New York, ylar Alicia Keys.
Just precis.
* * *
EJN, du pratar ju verkligen i nattmössan om målvaktssituationen. I en turnering som OS handlar det verkligen inte om vem som är bäst sett över hela säsongen. Det handlar om den som är bäst när det gäller som allra mest – och är det något Lundqvist har så är det såna egenskaper.
* * *
Jaha, det här var sista livebloggen på ett tag.
Jag flyger nämligen till Vancouver redan på onsdag.
Så nästa gång jag sitter på en läkare och försöker förmedla stämningar från en läktare är det i Canda Hockey Place, när Tre Fucking Kronor möter krautrockarna.
Coolt, va?
Nu – mot drajjan.
Vi hörs.