The greatest hockeyshow in the world, del 8

Nä, matchen exploderade som sagt inte på samma sätt som kvarten. Slovakerna var redo och stod emot i början.
Men istället la Kanada i ett annat slags växel, satsade på sin tyngd, började mala sönder den där köttmuren och nu är det 2-0.
Ett slovakiskt mål här i början av andra skulle vara önskvärt, så vi fick lite match, men fan tro’t. Hemmalaget är så bra att motståndarna inte ens får några chanser.
* * *
Mannen till vänster om mig – en  ung Woody Allen-kopaa  som varit här och smugit hela turneringen – har tagit med sig en sällsam fruktdrink (!) som luktar väldigt mysko.
Surkålsmannen light?
* * *
Ingen dum analys där, Willie. Får dom inte mer talang än så att fäktas med blir Sharks-stjärnorna förstås farliga.
Men Playoff Joe…nä, det här är för viktig match. Då kan de lika gärna slänga in Ken Hitchcock, han skulle inte bidra med mindre.
* * *
I bästa fall är det precis så här det sett ut om Tre Kronor uppträtt på den slovakiska sidan.
I bästa fall.
* * *
Kan inte komma över hur fantastisk Morrow är. Vilken hård jävel, vilket hjärta, vilken hjälte. Han har spelat sig in i mitt All Star-lag nu.
* * *
Molson gör bra affärer ikväll, det kan man lätt konstatera med Big Papa Wennerholms kikare.
* * *
 Inget gnälla på domarna ännu – jag är djupt förvånad. Ja, de har varit alldeles utmärkta – men det brukar ju inte hindra Kanada-hatare från att låta svavlet osa i kommentatorsspåret.
* * *
Nu höll grannen på att spilla sin jävla fruktdrink i min dator. Då hade det blivit en Woody Allen-epigon mindre i världen, det kan jag försäkra.
* * *
Nanettes namn dyker plötsligt upp…är det du, Pretty Face?
* * *
Då åker vi igen. Snälla, slovaker, ge oss ett mål.