Det bästa NHL har

Rubriken ljuger inte.
Uppgörelsen mellan Washington Capitals och Pittsburgh Penguins ÄR verkligen det bästa NHL kan erbjuda, numer.
Det spelar båda underbar hockey, de har varsin spektakulär och omstridd superstjärna i Ovetjkin respektive Crosby, de hatar varann med ungefär samma hetta som Israel och Palestina och de ställer i princip alltid till med häpnadsväckande draman.
Senaste bataljen, här i Verizon Center strax före OS, kan mycket väl ha varit säsongens match.
Och jag glömmer ju aldrig playoff-fajten förr året, när Ovie och Sid The Kid gjorde varsitt hat trick. Det är en av de fem, om inte tre,  bästa hockeymatcher jag nånsin sett.
Inget talar för att det blir mindre underhållande, mindre uppseendeväckande eller mindre dramatiskt i kväll.
Så vänner, ni är väl med?
Den som säger nej är en stolle.
* * *
Först som sist en liten varning: Det verkar vara nåt tjall med uppkopplingen – som så ofta i arenan en av de stora leverantörerna givit namn åt.
Jag jobbar as of now med mobilsticka och erfarenheten säger att det kan bli rätt segt.
Så nu vet i det. Det kan gå långsammare än vanligt. Men det kommer.
* * *
Ovie och Crosby, ja.
Vem är bäst?
Svaret brukar bero på om den man frågar har sina sympatier hos Capitals och Ryssland eller Penguins och Kanada.
Men när Pittsburgh Tribune-Review nu gjort enkät bland de främsta hockeyskribenterna på den nordamerikanska kontinenten visar det sig att 13 av 24 väljer Ovetjkin, 7 Crosby och 4 någon annan.
Stora siffror? Well, när vi gjorde enkät med samtliga spelare i den svenska OS-truppen och frågade vem som är bäst i världen just nu svarade ingen Crosby. Fast det berodde nog i rätt många fall på personliga motsättningar – Crosby är en ingen jättefavorit hos motståndarna, för att nu uttrycka sig med maximal försiktighet.
Själv har jag tidigare sagt att Crosby är mer komplett som hockeyspelare, men Ovetjkin en större offensiv naturkraft och dessutom mer underhållande att titta på och även om skillnaden vad gäller den där helheten blivit mindre gäller den beskrivningen fortfarande.
* * *
Biffen har idag en elak hosta, byggd på lika delar Röda Marlboro och miniförkylning.
Jag lovar att försöka hålla baseluskerna på behörigt avstånd från Bäckis efteråt.
* * *
Capstronauten håller förmodligen på och putsar visiret som bäst, han med näverluren övningsblåser nere på puben och alla andra väntar på att få unleash the fury.
Verizon kommer ikväll att explodera som bara Verizon kan explodera.
Men gästerna lär, har jag under dagen kunnat konstatera med egna ögon, få tillbörligt stöd de också.
När jag tog traditionsenlig promenad runt Vita huset (ja, det måste man alltid göra när man är här) i eftermiddags såg jag minst fem stycken i Penguins-jerseys stå och hänga vid staketet med öppna munnar.
Och sen kom det en tjomme i Malkin-tröja stövlande genom hotellkorridoren också.
Det är när man ser sånt man vet att nåt verkligt speciellt är i görningen.
* * *
Igår såg det inte precis ut som att målvaktsfrågan blir något större problem för Chicago i slutspelet.
Niemi, jisses!
* * *
En liten smolk i den just nu bubblande, kokande, pysande glädjebägaren är att Malkin inte kan spela i kväll heller.
Hans duster med landsmannen i tröja nummer 8 brukar ge en extra dimension åt de här kanonmatcherna.
* * *
Till den som till äventyrs surar över att jag inte är på Garden har jag följande att säga:
Säsongen är över där. Inte en chans i hela helvetet att det laget hämtar in sju poäng. Det enda roliga som återstår är att höra hur många decibel fansen kan få upp i sina ”Fajjer Säjjter”-ramsor. Men det hinner vi kolla i de sista två matcherna i april…
* * *
Som om det inte var nog med hostan bet jag igår ur en gammal lagning.
Jovisst, jag satt som en idiot och tuggade på en milkduds-kola under visningen av sanslösa skitfilmen ”Brooklyn’s finest” och plötsligt lossnade en av Folkungatandvårdarnas mästerstycken i det brittiska garnityret.
Man kan få raseriutbrott för mindre.
* * *
Brooks Laich kan inte spela, han heller. Han fick en puck i ansiktet på träning häromdagen.
Den skyldige:
Unge backen John Carlson.
– Så nu spelar han med Hershey igen, skojar pilnserfilmsskådisen Boudreau.
* * *
Crosby är inte särskilt populär här heller, förstås, men det ska bli intressant att se om hatet efter OS tagit samma sällsamma proportioner som i New York, Detroit, Philadelphia och Newark.
Caps ska hoppas att det inte är så, för Sid The Kid blir – som han själv säger – bara bättre när folk gapar mycket åt honom.
* * *
Bäckis kallas en av Washingtons ”unsung heroes” av Dan Rosen på nhl.com idag.
En sanning med modifikation, skulle jag vilja säga.
I den här bloggen sjunger vi oss ofta hesa om det bästa som kommit från Valbo sedan Ikea lanserade Ivar.
* * *
Popcornen vid kaffemaskinen ser väldigt goda ut idag, men med urbiten lagning är nog dom ingen bra idé.
* * *
Det är en besvikelse att de inte kör de där gamla videon med Gus i jumbotronen under uppvärmningen.
Den hade nog lättat upp den redan spända stämningen en smula.
* * *
Tro på fan, sedan Biffen varit borta och kört ett par Kapten Haddock-ramsor med PR-människorna började Verizon-nätet fungera igen.
Håll en tumme för att det håller hela vägen.
* * *
Apropå värmningen ser Mike Green ut som att han vill ha väldigt kul ikväll.
Kom ihåg var ni läste det först.
* * *
Så hårt som hans schema varit de senaste veckorna tycker man ju att Obama, med en grandiose seger i ryggen dessutom, borde komma hit och koppla av med en sån här klassisk match.
Men det sker väl först när Blackhawks kommer hit under finalserien…
* * *
Historien om hur nakna finskor förstörde koncentrationen för vitryssarna i OS är ju alldeles underbar.
Men jag, som ständigt har en finska i närheten, förstår precis. Hon lockar med lakrits snarare än naken hud, men ändå – dom vet hur man distraherar, dom där.
* * *
Jordan Staal ser emellertid jävligt peppad ut han också. Räkna med minst ett mål från hans klubba.
* * *
Det var länge sedan argsinta Pittsburgh-fans besökte vårt fina kommentatorsspår. Kan vi hoppas få se någon ikväll? Det vore kul.
* * *
Ovie? Han gör två. Båda på assist av Storchens brorsa – också känd som Bäckis.
Det är den här sortens matcher de två lever för – i synnerhet en säsong när sista fjärdedelen av grundserien bara är en lång väntan på slutspel.
* * *
Nä, nu släpper vi pucken.
Game on!
Jävlar vad roligt det här ska bli.
Och vi, vi hörs i första paus.