Playoff Race på Manhattan, del 2
Jaha, vi har 0-1 efter en första rätt bra och underhållande förstaperiod.
Habs känns lite vassare och leder rättvist, men det finns goda tendenser också hos hemmalaget, så fortsättningen kan bli intressant.
* * *
Den verkliga bataljen utkämpas dock på åskådarplats – och bloggen sitter mitt i skottlinjen.
När Metropolit gör 1-0 är det ett Habs-fan några rader nedanför pressläktaren som håller på att ge Gris-Olle och hans kompisar här bakom fullständig tuppjuck.
Inte nog med att snubben jublar – på tröjryggen står det ikoniska kanadensiska namnet Crosby också.
Han besvarar förstås de brölande vrålen med hånfulla slängkyssar och det leder till rent brittiskt vulgära ramsor om vad Crosby…ja, vad han tar var.
Jisses.
* * *
Men visst är Page Six Sean lite het idag också? Nu gäller det bara att hans lagkamrater upptäcker det och börjar trampa lite hårdare.
* * *
Så mycket bråk med Paul Mara lär det nog inte bli. Han spelar inte, nämligen,
* * *
Visst fan – jag får ett smärre berg av finländsk lakrits hällt över mig och sitter nu här och smaskar med samma iver som Gris-Olle häller i sig bira.
– Men det här var sista laddningen, varnar drottningen från Helsingfors.
Shit, är det nån som kan ta sig över Östersjön och hamstra åt mig? John J?
* * *
Crosby är föremål för, hm, debatt redan under nationalsångerna.
Just som Amirante sjungigt klart ”Oh Canada” ställer sig en av Gris-Olles skränande kompisar upp och vrålar:
– Crosby sucks!
Fantastiskt att en spelare som inte ens är här kan orsaka känsloutbrott av den magnituden.
* * *
Henke har revansch att utkräva på konkurrenten på andra sidan isen, slår det mig.
Senast han och Halak stod på samma is slutade det som bekant med att en hel nation sjönk ihop frustration.
Så, Lundqvist, nu spikar vi igen här.
* * *
En ung jöns som försöker ställa sig in hos Gris Olle-kräken kastar till och med ett ihopknycklat program på Crosby-supportern – och blir omedelbart utkastad.
Var det värt det, undrar vän av ordning.
* * *
Drottningen berättar att hon kommer på sig med att sitta och titta efter Saku Koivu hela tiden och visst – Montreal utan Koivu är lite som Elitserien utan Leksand. Inte riktigt på riktigt, liksom.
* * *
Oroväckande stiltje i kommentatorsspåret ikväll, tycker jag. Var är ni?
* * *
Invektiven har haglat över oss, ner mot Crsoby-mannen, även nu i paus.
Så jag önskar att Varpu inte bara hämtat kaffe utan gått ner i omklädningsrummen och bett att få låna några hjälmar också.
Här kan bli hårda bud…
Ny rapport i nästa paus, ok?