Playoff Race på Manhattan, del 3

27-11 i skott till Habs nu.
Men 1-1 i mål.
Kort sagt:
Det är väldigt mycket Montreal mot H. Lundqvist just nu.
”Rättvist” är inte direkt begreppet som comes to mind, men Rangers har inte tagit en enda sån skitseger på hela säsongen, så det kanske är dags.
Det lär hänga på Henke även i fortsättningen.
* * *
Paul Mara är in the house i alla fall.
Han kommer upptrampande på pressläktaren i början av andra, i en lustig mössa nerdragen över ögonbrynen, och sätter sig i bortalagets hörn.
Får nästan för mig att jag ska heja. Jag gillade Mara när han var här, om inte annat så för att det, när de mickade upp honom några gånger, visade sig att han åker omkring och visslar matcherna igenom.
* * *
Som det heter:
Be careful what you wish for.  Hur kunde det plötsligt bli så grinigt i kommentatorsspåret?
* * *
Crosby-mannen går plötsligt upp till Gris-Olle & co och försöker sluta fred.
Åh, big mistake.
Huge.
Det människorna här bakom skulle fått i huvudet fick de istället i armarna – och sina strupar.
Så det olyckliga initiativet leder enbart till intensifierade förolämpningar och hånfullheter – nu dessutom personliga.
* * *
Lakritsen är slut – och mer finns alltså inte.
Känner mig plötsligt som Johnny Thunders efter ett par dagar på Hassela-kollektivet.
John J, jag skulle ha lyssnat på dig.
* * *
Att Henke plötsligt tänder till beror nog inte – hur gärna jag än skulle vilja ha rätt i den frågan – plötsligt kommer på att det är kvartsfinalfienden från Vancouver som står på andra sidan.
Det handlar snarare som han blir påkörd i början av perioden.
Man kan se hur han svär till med hela jävla kroppen och sen bestämmer sig för att stänga igen.
* * *
Jo, när Page Six Sean styr in kvitteringen börjar de intellektuella giganterna här uppe också skandera:
– USA! USA! USA!
Att Avery själv är kanadensare betyder tydligen ingenting…
* * *
Själv säger jag:
Lakrits, lakrits, lakrits!
* * *
Montreal är också ett slag jag skulle vilja ha en bra svensk i – för möjligheterna att kunna bevaka dem närmare och – framförallt – åka dit då och då.
Den listan ser just nu ut så här (alltså de svenksfria lag helst ser blir lite blågula)
1. Pittsburgh
2. Philadelphia
3. Montreal
4. Florida
5. New Jersey/NY Islanders
* * *
Lakrits, lakrits, lakrits!
* * *
Plötsligt kommer det ner svensk från sektionen ovanför och hojtar på mig.
– Hörrdu, det här måste väl vara Gris-Olle, säger han och sveper med armen mot stolsraden där dårarna regerar.
Det kan jag bara bekräfta.
– Ja, det var inte så svårt att räkna ut, säger han och skrattar.
Hm, fin läsarkontakt där.
* * *
Okej, you know the drill:
Först ett slutresultatet – sen slutrapport nån gång efter intervjuer och slikt.