Årets match i New York City, del 5 – The End

Jag erkänner härmed att jag inte vågade titta sista 90 sekunderna.
Inte så mycket för några överdrivna Rangers-sympatier; mer för att jag så oerhört gärna ville styra ut på Jersey Turnpike på söndag morgon, köra ner till Wachovia Center och se vad som enligt konstens alla regler blir en Game 7-rysare.
Och tack var några akrobatiska shownummer av Henke under den hejdlösa bortapressen på slutet fixade det sig ju.
Så, Philly, here we come.
* * *
Nu får de fanimig resa en staty över Bäckis utanför Ikea i Valbo.
Att spränga 100-poängsvallen, det är riktigt, riktigt stort.
* * *
När snälle Dan Girardi kastade handskarna mot Hanson Brother Hartnell hann jag tänka att det skulle gå alldeles åt helvitte.
Sedan hade Danny G sopat bullien från Broad Street i isen
* * *
Det är fint att höra att Blåskjortorna har Alicia Keys-versionen av ”Empire state of mind” som segersång efter den här sortens triumfer – och på hög satans volym, dessutom.
Det är en makalös sång.
* * *
Bara för sakens skull hade det varit formidabelt om Boucher svept in den där pucken i egen när han var ute och snurrade i zonen.
Vilken evig klassiker det blivit.
Fast den gick i stolpen – och hur han sedan räddade returen är något vi som såg det kommer att tänka på när vi inte kan sova det kommande decenniet.
* * *
Arsleham, John J, ha ha. Den snor jag rakt av. Så heter han i fortsättningen. Arselham.
* * *
Henke såg Bouchers bisarra nästan-självmål – och förstod före de flesta andra att det skulle kunna gå galet.
– Ja, det är alltid livsfarligt att dra pucken bakom ryggen på det där sättet. Men den gick alltså i stolpen…herregud, skrockar han och ruskar på sin dyngsvettiga kalufs.
* * *
En sån vänlig norrman som plötsligt dyker upp i spåret då.
Tack Norrbagga, de orden värmde.
* * *
Det blev en Grand Marquis. Det var bara sån dom hade med GPS på min Hertz-station. Och GPS behöver man om man ska ut och snurra i det sällsamma vägnätet runt Philadelphia.
* * *
Henke delar uppfattningen att Ante Eriksson skänkt helt nya dimensioner åt Rangers försvarsspel.
– Ja, jag är otroligt nöjd med honom, säger han och knölar ner masken i den märkliga väska man använder till just målvaktsmasker.
– Han är så lugn och säker och dessutom känns det som att han gett Redden helt nytt självförtroende.
* * *
Jaså, vi har bollnäsare i bloggen också. Vad nice. Hälsa Axman på Ljusnan. Han är a made guy i Biffen-världen.
* * *
Mitt tips är att både Boston och Montreal ”clinchar” sina slutspelsmatcher i morrn.
För nä, inte ställer EJN:s hatlag nummer ett till det för Habs.
I så fall kan Flyers och Rangers faktiskt spela bort dom genom att dela på poängen och sen låta dom senare vinna på övertid…
* * *
Nä, efter den här pärsen behöver Biffen ett järn eller två.
De ska nu inmundigas.
Vi hörs från Wachovia Center på söndag, när hela säsongen ställs på sin spets.
Ojvoj.