Fanfar för Lidas och Bäckis

Ber att få ta fram den imaginära trumpeten och blåsa en liten fanfar för Lidas – ännu en gång.
Han  har nämligen nominerats till Mark Messiers ledarskapspris
Det ges varje år till ”the player who exemplifies great leadership qualities to his team, on and off the ice during the regular season” och vem skulle förtjäna ett sådant pris mer än den snart 40-årige legendaren (ja, han fyller senare i april – då tippar vi på brakskiva ute i Novi) från Avesta?
Som Steve Yzerman säger till NHL.com:
– He’s got really good instincts, and he’s incredibly skilled. He’s a really, really intelligent hockey player. Nick is your best player in training camp. He’s your best player in preseason. He’s your best player in the regular season. He’s your best player in the playoffs. I’m not sure what else he could do.
Övriga nominerade är Jamie Langenbrunner, Ryan Miller, Alex Ovetjkin och Mike Richards.
* * *
När jag nu ändå har trumpeten framme blåser jag lite för Washington Capitals också.
I och med San Joses torsk mot Colorado igår natt står det nämligen klart att de vinner President’s Trophy.
Ja, de behöver prestera i slutspelet också, men ändå:
De har gjort en suverän grundserie och förtjänar respekt för insatsen.
Här på Manhattan hoppas vi nu att de firar med en seger mot Bruins ikväll.
* * *
Vi i the New York Chapter of Professional Hockey Writer’s Association (ja, jag börjar också fnissa när jag tänker på att jag är medlem – det känns inte så lite I’m-not-worthy-aktigt) röstat fram Chris Drury som Rangers kandidat till Bill Masterton Memorial Trophy – priset som ges till player who best exemplifies the qualities of perseverance, sportsmanship, and dedication to ice hockey.
Personligen röstade jag dock – i tur och ordning – på  Ryan Callahan, Henrik Lundqvist och Erik Christensen, så mig ska Dru inte alls tacka.
Vi har också fått rösta på ett helt nyinstiftat, lokalt Good guy-pris. Det ska tydligen delas av två spelare, men ordförande Brooks meddelar att han inte hunnit talat med dem ännu och att vinnarna därför presenteras i samband med tisdagens Buffalo-fajt.
Där röstade jag på Henrik Lundqvist (han är en väldigt good guy mot mig i alla fall), Aaron Voros och Marian Gaborik.
* * *
Det börjar fanimig se ut som att Henrik Sedin, som blott andre svensk (och andra ångermanlänning…) i historien, kommer att gå och vinna
Marginalen ner till tvåan är fyra poäng nu.
Och med tanke på hur ”tyst” tvåan i frågan varit på slutet kan man väl inte riktigt tro att han ska kunna äta upp det avståndet, eller ?
* * *
Vårtecknen börjar bli många nu.
Baseboll-säsongen har startat, det centrala värmesystemet i mitt hus är omställt från element till air condition och jag tjejlyssnar på Jonathan Richmans ”Springtime in New York”.
Lycka.
* * *
Kollar ni på de fåtaliga matcherna ikväll? I så fall ska ni veta att kommentatorsspåret är öppet.