Super Tuesday, del 2

Rangers torskar alltså klart – för att inte säga billigt – mot Buffalo, samtidigt som Flyers nollar
Nu är matematiken enkel:
Blåskjortorna måsta vinna alla de tre återstående matcherna, med start mot Leafs på Garden på onsdag kväll.
Går det?
Jag tvivlar mycket starkt.
* * *
För Atlanta tog säsongen slut när Marty kom till Atlanta och inte bara förde sin 600:e seger till handlingarna utan dessutom höll nollan.
Jag beklagar. Dom har gjort det riktigt bra sedan Kovi – the face of the organisation – försvann och jag unnade Hedbä, Toby, Jonny O och Bergie en omgång i slutspelet.
* * *
Det har varit ett jävla zappande här, som det olyckligtvis blir när så många matcher betyder så mycket.
Men av det jag sett har Caps sett riktigt, riktigt vassa ut.
Är det en riktig iakttagelse?
* * *
Nope, Henke hade ingen skojig kväll upstate och blev alltså utbytt efter att ha släppt in tre mål på 16 skott.
Rangers kan får försöka boosta upp sig med vetskapen att han sällan är så bra som i matchen efter en flopp.
* * *
Ser man på, det finns alltså åtminstone EN svensk – Bäckis – EJN gillar?
Det tycker jag var trevligt.
* * *
Så Habs tappade pinne på ön? Ja, inte mig emot. Dom får gärna hamna på den där åttondeplatsen och ställas mot Capitals. Då kan jag svära på att jag infriar löftet om ett besök i Bell Centre den här säsongen…
* * *
I skrivande stund är det status quo i Maurice Richards-racet, vad jag förstår. Sid, Ovie och Stamkos har alla gjort varsitt.
Men det är inte slut i igloon ännu. Jag tror The Great Eight gör ett till, jag.
* * *
Nu kan Bengt-Åke rädda sitt anseende, lägga undan prestigen och ringa Hedbä.
Masen har varit lysande hela säsongen och förtjänar en plats i VM.
* * *
I Art Ross-racet, däremot, har Ovie just krympt ihop avståndet till en enda poäng.
Blir det som jag tror hinner han alltså utjämna också.
Men om bara en kvart ska H. Sedin upp mot Colorado.
Ojvoj, vilken kväll.