Unleash the fury!, del 6
Vilken skrällfestival den här första slutspelsrundan håller på att arta sig till.
Pittsburgh har fått stryk, Detroit har fått stryk, Devils har fått stryk och här fick alltså den största favoriten av dem alla stryk också.
Jag är förvånad – och ändå inte.
Big picture-wise är det ju högst överraskande att Caps faller mot Habs, men sett till spelet under andra halvan av den här matchen var det inte alls konstigt.
Det kändes under hela förlängningen som att Montreal skapade mer, vårdade pucken bättre och var vassare när de störtade in i anfallszonen.
Jag förstår definitivt de Montreal-fans som tyckte att rättvisan segrade med Plekanecs avgörande.
Nu blir det här mycket mer ovisst och spännande och intressant än det var tänkt
* * *
Habbyhab, bra jobbat med dina overseas-psykningar av Theo, det måste man ge dig.
Jag såg att han blev alldeles knäckt under sudden-perioden…
* * *
Nåt är inte som det ska med The Great Eight.
Caps avlossade alltså 50 skott mot Halak – och inte ett enda av dem hade signatur Ovetjkin.
Habs-backarna bevakade honom extremt hårt, men ändå – lite mer ska han få uträtttat.
– Ja, han var dålig idag. Mer är det inte med det, konstaterar pilsnerfilmsgubben Boudreau.
Undrar om det är hela sanningen. Det har gått rykten om att ryssen inte är hundraprocentigt fysiskt skick…
* * *
Men Julia, igen, man ber att få buga sig i respekt. Classy att sätta Plekanec som hjälte.
Och väldigt kul att du blev så nervös att du började städa köket, ha ha. Det är sånt jag gör själv när blir riktigt svettigt.
* * *
Bäckis ansikte är hopvridet i en sammanbiten grimas, men han tar sig tid och gör sina after game-intervjuer.
– Dom var bra, men vi kan höja oss ytterligare en klass, lyder en förklaring han drar i några olika varianter på svenska och engelska.
* * *
Jag är själv så byxis under förlängningen att jag långa stunder är uppe och går i environgerna bakom pressläktaren – och till slut är det jag som står och hukar över axeln på Oak Man.
Man får ju passa på att ge igen…
* * *
Det var i första hand gamle Färjestad-backen Spacek som höll Ovie i herrans tukt och förmaning och hen är inte helt missnöjd efteråt.
– Han hade inte ett skott på mål, men hade tio som blev täckta, säger han och sträcker på sig.
Den värmländska charmen sitter i!
* * *
I morrn – eller snarare idag – fredag ska ni inte missa Sportbladet.
Där presenteras vår nye, högst exklusive Stanley Cup-krönikör – och han är alldeles lysande.
* * *
Gomer var rätt bra. Ja, i alla fall bättre än brukade vara i Rangers.
* * *
Fattas bara att Kings knäpper Canucks i GM Place också.
Då börjar vi närma oss det surrealistiska.
* * *
Stämningen var fantastisk hela kvällen – och ”Unleash the fury”-vrålet höll verkligen på att välta hela pressläktaren.
Men när avgörandet blev det, för att citera ett mail från en konsertpianist vi hör av alldeles för sällan nuförtiden ”tyst som i en obesatt viktoriansk torrklosett”.
* * *
Rob #4 har inte varit inne och frestat med några Old Ebbitt-scenarion på hela natten och det är bra, för nu måste jag ta mig till hotellet och vaka in Vancoveur-matchen.
Later, människor.