Dårhuset rockar i natt

Välkomna tillbaka till dårhuset.
Ja, det är ju så United Center kallas:
The Madhouse on Madison.
Det står till och med på jättelika neonskyltar högst upp, ovanför tredje läktarsektionen.
EJN frågade häromdagen varför. Well, lyssna på publiken under amerikanska nationalsången ikväll, om ni får chansen – eller när det blir mål och hallen exploderar till tonerna av Fratellis ”Chelsea dagger”.
Det ÄR verkligen ett dårhus de gångerna.
Att få sitta här och vara om det, igen, känns alldeles oerhört skoj.
Och ännu roligare blir det om ni hänger med i kommentatorsspåret.
* * *
Det har varit en alldeles magisk måndag i Chitown.
25 grader, molnfritt, en lätt bris…ojvoj.
Jag gick en lång promenad längs strandpromenaden och satt sen med en kaffe vid Navy Pier och tänkte på sånt som gör livet värt att leva.
Ja, ni vet: New York-strippen på Wollensky’s Grill, craps på Bellagio i Vegas, perfekt blandade martinis, The Kron Wall of Pains Open Ice-tacklingar, Jonathan Richmans ”Springtime in New York” och filmer med Scarlett Johansson.
* * *
Ikväll blir det en jämnare, och bättre, match här i dårhuset.
Chicago kommer att plocka fram sitt A-game och sätta Canucks under ohygglig press – och inte sänka trycket vid eventuella baklängesmål i början.
Mitt tips är också att Hawks vinner.
Om nu inte Bobby Lou tänker stjäla en match på riktigt…
* * *
Idag var det inga demonstrationer på stan, men jag lyckades köra fel i alla fall.
Mitt lokalsinne är inte bättre utvecklat än Alexander Semins defensiva talanger.
* * *
Huet kan ni glömma.
Redan igår fick sandpappers-rösten, Quenneville, frågan om Niemi skulle fortsätta stå.
– Utan tvekan, löd svaret.
* * *
Till mitt försvar ska sägas att jag kör en svårrattad Biffomobil.
Det är så hyresgäst-Johan kallar det as till Ford-SUV hyrbilsfirman mot min vilja uppgraderade mig till när jag landade i lördags.
Det är som att navigera en schaktmaskin genom den hetsiga Chicago-trafiken.
* * *
Igår gick det bättre.
När jag frågade Daniel om han var Daniel var det verkligen han – och inte hans bror.
Jag vet aldrig om det som sedermera blev en intervju publicerades på nätet, men han pratade om att det känns som att Canucks i år har sin bästa chans på länge att ta sig förbi den förbenade andra omgången.
– Det handlar inte om att vi tajtat till försvaret eller att vi blivit starkare. Det handlar om ett vi blivit ett år äldre och lärt oss mer, slog han fast
* * *
Kucen har anlänt…
* * *
Alla inblandade försöker tona ner the bad blood som kokar mellan , men mitt tips är att den detaljen kommer att spela betydligt större roll
Hawks var ju alldeles för snälla i lördags, alldeles för mjuka och obenägan att dela ut blåmärken.
Ikväll kommer det smälla.
* * *
Det är alltså så att Sugar Kane medvetet håller på att spara ut en mullet, det vill säga hockeyfrilla – som lätt humoristisk kompensation för bristfällig skäggväxt.
Det ser konservativa kanadensiska journalister som bevis på att han fortfarande inte ”mognat”.
Men snälla nån, LITE kul kan man väl få ha, till och med i Kanada?
* * *
Okej, Byfulingen it is, om ni nu vill ha det så. Han var ingen riktig faktor framför Bobby Lou i lördags och nu riskerar han att få spela back igen, om man ska tro Quenneville.
Könstig bestraffning, tycker jag. Säg åt honom att vara lite mer Homer istället så löser det sig.
* * *
Organisten står och mumsar på en glass när jag kommer upp i ligans kanske trevligaste presslounge.
Riktigt vad ni ska göra med den informationen är oklart, men nu vet ni.
* * *
Det verkar vara en lysande match i Boston. Men jag kan inte se och är det nånstans man inte kopplar upp pirat-streams är det inne i NHL:s egna hallar. Då kommer Bettman och slår en med basebollträ i huvudet, det är sen gammalt.
* * *
Kanske kan det glädja Hawks-nördar att få veta att lösenordet för att komma in på medianätet i The Madhouse on Madison lyder ”magnuson03”.
* * *
Det sägs för övrigt att Bettman är här. Han ska väl fira det faktum att det är samma lag som spelar konferenssemi år efter år efter år…eller inte.
* * *
Canucks-coachen, Vigneault,  får hålla halva sina presskonferenser på franska, men när en radiotjomme ber att få ställa sina frågor på engelska men vill ha svaren på franska ”för lyssnarnas” skull vägrar han.
– Nänä, skrattar han, ska jag prata franska får du också göra det. Fram med skolfranskan nu!
Radiotjommen gör ett försök och att döma av reaktionerna från kollegorna, och Vigneualt, går det inget bra alls.
* * *
Kan inte Julia vara uppe och kolla andra matcher än dom med Habs? Det skulle uppskattas.
* * *
Nu har de äntligen fått on Bruins-Flyers-matchen på monitorerna framför oss och det första man får se är en scrum bakom ena kassen.
Uppiggande!
* * *
Huruvida det också är en slutspelsgimmick vet jag inte, men Toews håller på att få ut polisonger som en hel Bay City Rollers-medlem.
* * *
– Det här, sa jag när Hawks cheerleaders gick förbi medan vi stod och väntade på att få komma in i omklädningsrummen i lördags,  det här är en ren provokation
Åt det har hyresgäst-Johan fortfarande väldigt roligt.
* * *
Bröderna Brothers har saftigare slutspelsskägg än man kan ana. Det är visserligen något slags get-variant, men på när håll kan man konstatera att det är påfallande tätt.
* * *
Som ni kanske sett på nyheterna har dom haft en katatstrofal vattenläcka i Boston,  vilket innebär att det just nu inte går att dricka kranvattnet där uppe.
– Och inget vatten innebär att det inte heller finns kaffe. Du skulle bli galen, meddelar en mig närstående finländska som just nu befinner sig i TD Garden.
I sanning.
* * *
Ikväll kanske Marian Hossa tänker vara med och spela också. Det skulle underlätta för Blackhawks.
* * *
Henke Sedin missar målet med första uppvärmingskottet idag också.
Men det verkar ju vara en garant för bra kvällar det.
* * *
De var väldigt sura och buade högt under slutminuterna i lördags.
Men det har inte hindrat några herrar från att återvända till platserna precis nedanför pressläktaren – i full indianskrud.
* * *
Edler, av alla, är sist kvar på isen under värmningen.
Hade man inte räknat med, eller hur?
* * *
Coach Quenneville har en väldigt snygg, kritstrecksrandig kostym.
* * *
Måhända är det så att Hawks blivit lite för snälla och vuxna?
Förra året var det, enligt frustrerade motståndare, ingen som snackade och kaxade och irriterade lika mycket.
Men det hör man inget om i år.
Kanske dags att go back the roots för the youngbloods från Al Capones stad?
* * *
OK, nu blir det rumble i The Madhouse.
Jag tror att det här blir riktigt, riktigt, riktigt roligt.
Vi hörs – traditionsenligt – i första pausen.