Den stora dagen i Chicago, del 3

Se på fan, Hawks går och hämtar in 2-0-underläge – utan att alls förtjäna det.
Sharks var ju klart bättre i den här perioden och såg efter dödlige Marleaus 2-0-balja ut att ha kontroll över matcher.
Men de gudar som styr över studsarna fortsätter favorisera – och Nabby fortsätter vara en grundseriemålis.
Så nu börjar det lik förbannat lukta Stanley Cup-final i The Madhouse.
* * *
Ah, fan, det var först efter förra inlägget jag fattade att det blivit pajasstavning i rubben.
Men jag korrigerar först nu. Går man in och ändrar i redan publicerade inlägg får den här bloggen tuppjuck och börjar behandla skribenten som Chris Simon behandlade Ryan Hollweg. Typ.
* * *
Hammer har också en assist nu.
Wallin får se till att slå en macka i tredje , så vi får full blågul pott.
*  *
Kan ni förklara vad det var Lelle stimmade så våldsamt om?
Seabrooks Puck var ju solklart inne. Hände nåt annat han hade invändningar mot? Ni som ser på tv vet mer om det.
* * *
Jag satt just och tänkte att Hawks skulle behöva ett numerärt överläge.
Men det gjorde de inte alls, det var ett av de sämsta powerplay jag sett laget genomföra och det slutade helt följdriktigt med ett mål i arslet.
* * *
Det var Hollywood-kaliber på Dogges försök att mörka vid Seabrook-målet.
* * *
Martin, det blir nog väldigt svårt. Djup plånbok är ett måste, men det går ju att kolla med resebyrån, eller nåt kontokortsföretag, om de kan hjälpa dig.
* * *
Ho ho, Eager försöker open ice-proppa Dogge – och dundrar i isen som en tenninsboll nån slängt i en garageport.
* * *
I det där PP:t hade Kane ett drömläge, men han missade – och stod sen kvar och bara tittade medan Sharks åkte upp och kontrade in 2-0.
Inte bra.
* * *
Jotack, jag är medveten om att det håller på att hända sensationella saker i VM-finalen. Ryssarna på bägge sidor om mig har matchen uppkopplad på datorerna och de är INTE glada…
Själv är jag rent lycklig för JJ:s skull.
* * *
Springer på leksandslegandaren Shin Larsson, numer scout åt San Jose,  vid kaffekannorna i första periodpausen.
I’m not worthy!
* * *
Ryssarna får trösta sig med att det inte hade gått bättre med Nabby i kassen.
Ingripandet på ”The Rats” mål var inte värdigt en NHL-målis.
* * *
Det är först nu jag ser att det finns en Brian Connelly i Blackhawks-truppen.
In med honom, för satan. Det är alldeles för lite Sweet-sångare i dagens hockey.
* * *
20 minuter kvar.
Sen kan decenniets fest utbryta i Chi-town.
We’ll see.