Den vedervärdige mannen från Dryden

Det är med Chris Pronger som med tysk fotboll, Led Zeppelin och ansjovis.
Jag tycker inte alls om, men blir ändå – motvilligt –  djupt fascinerad.
Vi har hälsat en gång, när jag var på besök hos Rico Persson i St. Louis för tio år sedan. Då var han faktiskt sjysst. Persson introducerade oss och Big Chris både hälsade välkommen och sa att jag inte skulle bry mig så mycket om Marc Bergevin, som hade väldigt roligt på mitt dåvarande afrokrulls bekostnad.
Han bildade också ett ruskigt backpar ihop med släggan själv, Al McInnis, i de matcher jag såg under den resan. Så när jag lämnade Missouri var han nästan lite idol.
Sedan dess har en annorlunda bild utkristalliserats, to say the least.
Jag har sett honom uppträda hånfullt och arrogant mot media, jag har varit med när han varit direkt respektlös mot materialförvaltare och jag har häpnat över alla armbågar han med illa dold förtjusning satt i tinningarna på mer kortväxta motståndare.
För att nu inte tala om allt jag hört. Lösa ryktena ska inte återges, men låt oss slå fast att vår vän från Dryden i Ontario inte direkt är känd som kontinentens mest utpräglade gentleman.
And still:
Bortom arrogansen och den dåliga stilen och armbågarna är han fortfarande en jävel på att spela hockey och som Ken Hitchcock konstaterar idag blir han bara bättre, och mer tongivande, ju mer matchernas gäller.
Så ikväll sitter jag där igen, och både irriterar mig på, och imponeras av, isens gigant.
* * *
Bloggen ber att få gratulera Bäckis – och inte minst Storchen.
Det är visserligen lillebror som får alla stålarna, men han måste slita och svettas och jävlas under det kommande decenniet.
Storchen vet nu att han har ytterligare tio jäkligt behagliga år – minst! – framför sig i den där sköna soffan i Arlington.
– Ja, han hälsar att han ser fram emot det, sa Bäckis också på telefon igår.
* * *
Vänner av ordning kanske undrar över vad jag har emot ansjovis. Så här: Jag tycker det är en oätbar fisk i sig själv, men i rätt mängder lyfter den vilken Jansson som helst.
På nåt vis är det likadant med Chris Pronger.
* * *
Det sprack med Jeff Carter, han kan inte lira ikväll heller. Det spelar förmodligen inte så stor roll. Flyers är inne i ett ohyggligt stim och jag tror de kör över Habs ikväll också. Kanske inte med lika stora siffror, men vinner gör dom.
* * *
Idag behöver man inte skämmas för att sitta in. Det är riktigt surt skitväder i New York. Ta mig till Kalifornien, för faan.
* * *
Jamen, Per, jag skrev ju det från besöket i Philly för några veckor sedan, att parkeringsplatsen utanför Wachovia timmen innan nedsläpp var som ett zoo.
Nu har alltså Montreal-krönikören Pat Hickey fått sin bil vandaliserad utanför arenan och skriver underhållande om incidenten här.
http://www.montrealgazette.com/sports/Philly+fans+almost+ours/3040412/story.html
Man förstås att dom ansvariga på NHL-kontoret våndas – för det gör dom –  över möjligheten att ett lag med såna halvapor till fans kan gå till final…
* * *
Kul att höra att Big E gör så starkt intryck under VM.
Det är en eminent back och en förträfflig snubbe.
* * *
Lovande nog talar Habs-spelarna om att de inte tänker vara lika försynta ikväll.
– Vi är inte rädda för det, vi har många killar som kan kliva fram och ”mix it up”, säger Josh Gorges.
Det låter som det kan bli nåt att se.
* * *
Det här med Bjuppe, jag vet inte jag. Det är Ekens tveksamma påhitt. Jag tycker ni ska lyssna på min dörrman, Ronnell istället. Varje gång han – som tycker Per är ett mycket säreget namn – ser mig ropar han:
– Ah, Perfect!
Så det är mitt smeknamn nu, Perfect.
* * *
I den sena matchen skulle det förvåna mycket om inte Sharks slår tillbaka.
Dom är för bra för att ligga under med 2-0 efter två hemmamatcher.
Fast om den matchen ska jag be att få återkomma.
* * *
Pervers är förstås också ett alternativ, men det har ingen som helst täckning.
Per-la, däremot…det köper jag.
* * *
Våra nummermän, Rob #4 och Iceman66, har en saftig beef i kommentatorsspåret.
Roligt, men förvånande. Ni två har alltid framstått som två väna själar.
Men låt inte mig stå i vägen, puckla på varandra bara.
* * *
Permobil? Nä, nu börjar det spåra ur. Förlåt mig.
* * *
In med Backlund!
* * *
Jag menar VÄL det, svenskaläraren. Utan två L i ”väl”…
Fast det var också gott om fans som hade varit ute och gått i sina Forsberg-tröjor…
* * *
Fast nog är Flyers-fansen lite roliga när dom snor ”Olé Ole”-sången av Montreal.
* * *
Julia, läget ikväll? Nervös? Säker? Arg? Avslappnad?
* * *
Nu tar vi och sätter på kaffet här på 38:e gatan.
Återkommer i första paus.