Rysare i GM Place, del 4 – The End

Regnet blänker i Manhattans asfalt, en elak vind viner i de dåligt tätade fönstren på 48:e våningen och de sista svenska superstjärnorna är utslagna ur Stanley Cup-slutspelet.
Lite snopet känns det, lite trist är det.
Men nu ser i alla fall jag, verkligen,  fram mot Hawks-Sharks.
Det är en konferensfinal som har alla möjligheter att bli klassisk.
* * *
Yellbear säger på telefon från Vancouver att han tycker att Hawks gjorde sin bästa match i årets slutspel.
Där ser man.
Själv tycker jag det kändes som att de inte behövde spela särskilt bra. De behövde bara utnyttja misstagen grundserielaget Vancouver bjöd på under de två sista perioderna.
* * *
Tack Skogens, det var ju ett vänligt erbjudande. Men jag styr förbi under konferensfinalerna istället. Då får du ge dig till känna.
* * *
Det är förstås inte mer än logiskt att vi får ettan mot tvåan i en konferensfinal i väst.
Annat än i öst, det.
Där är ettan, tvåan och trean sedan länge eliminerade.
I bästa fall får vi fyran mot sexan i konferensfinal. Men det kan bli sjuan mot åttan också.
OS-år…då kan vad som helst hända.
* * *
Ett tips till Canucks-ledningen:
Ersätt Vigneault med Uffe Samuelsson.
Han räddade Phoenix säsong när allting hängde i luften i höstas och förtjänar större uppdrag.
* * *
I ena ringhörnan: Seabrook, Keith, Campbell, Yellbear, Kane, Toews, Byfulingen, Sharp, Hossa, Versteeg…
I den andra: Thornton, Heatly, Marleau, Pavelski, Boyle, Blake, Setoguchi…
Jodu, det kan bli hockey att titta på framöver.
* * *
Nu styr Biffen stegen mot bingen.
Väl mött i morrn, då vi hoppas att vår drottning – Julia – får poppa champagnen framåt natten.
Godnatt.