Stanley Cup-final, del 15

Intressant, som Ankan skulle sagt.
Jag tycker Hawks gör sin kanske bästa period i hela finalserien. Så här smart och lugnt och vällavvägt spelade de inte hemma.
Samtidigt har Flyers anstormning uteblivit – i alla fall sett till att det på förhand talades om att de skulle spela som i sista perioden i förra matchen.
Men det är hemmalaget som leder, sedan Brie-Osten klappat in en retur – var det väl? Vi får inga repriser här – i ett powerplay.
Sedan får Flyers mer energi och tar över, tills Carcillo får en tvåa för charging.
* * *
Nej, God bless-grejen var ju ingenting särskilt – även om det är rart när dom klipper in dom gamla bilderna på hon Bullies-tanten.
Det låter mer när Hawks kommer in till värmningen.
Men i gengäld står Flyers-fansen på betydligt bättre under själva matchen.
Det är ett jävla liv – precis hela tiden.
* * *
De borde ha det lättare hemma, just med tanke på att The Voice kan matcha mer som han vill då.
Men vi har redan sett fler glimtar av Sugar Kane, Big Buf och Wolverine än i de två första matcherna.
Konstigt är det.
* * *
Skånske Jan, jag vet det – men jag försökte vara rolig och drog därför till med en kraftig överdrift för att markera att det är lite varmt idag…
* * *
Undrar om det inte kan bli fel på ögonen  när man ser så här mycket brandgult.
Det är alldeles bisarrt
* * *
Dom spelar Journey under introt direkt efter värmningen.
Ah, det var väl en onödig påminnelse om var jag ännu hellre skulle vilja sitta just nu..
* * *
I skrivande stund fick den japanske kollegan telefon.
Vem ringer, nu, från bortre Asien?
* * *
Simply Red-mannen har varit bra i varenda match och nu är han en gigant.
* * *
Per, det var inget illa menat – den här gången. Det är ett hotell som ligger vid träningsrinken och har omnämnts här tidigare.
Det är lite känsligt i Princeton ibland…
* * *
Cheerleader-tjejerna i Wachovia är betydligt mer anständigt klädda än dom i United.
Lite otippat.
I gengäld höll två damer just på att streaka i jumbotronen…
* * *
Utvisningen på Carcillo förefaller väl alldeles korrekt. Men det ’är inget som det känns som man vill påpeka för nån häruppe…de är synnerligen missnöjda med den avblåsningen.
* * *
Att se Sugar Kane veva med Timonen är som att se Mini-me ge sig på Rolf Lassgård.
Men han är ju inte känd för att välja sina strider med något vidare omdöme..
* * *
Annars har det inte direkt varit några incidenter här uppe, men låt oss säga så här:
Jag har suttit på sånt här annex på läktarsektioner även i Detroit, Pittsburgh, Dallas och Chicago – och aldrig så många, och så aggressiva, svordomar fara genom atmosfären.
* * *
Inga bananflugor ikväll; dom missade, har jag hört, den bokade flighten från Chicago igår.
* * *
Det blir hyggligt jubel även när dom zoomar in de resterande delarna av originalupplagan av Broad Street Bullies – på plats i en egen box uppe i taket.
* * *
Jag kan inte sluta fascineras av min japanske vän. Det ingår väl sju tusen tecken i det där språket, gör det inte? Och så har han ändå ett vanligt – eller hyggligt vanligt i alla fall – tangentbord.
Hur går det till?
* * *
Big Buf fick två för roughing under gruffet på slutet, så Hawks får börja med ett nytt powerplay.
Gör dom mål då också, då tror jag matchen är över.
* * *
Nåt kaffe finns det inte tillgång här, men jag ska ta en snus och tänka på det svarta guldet i alla fall.
Hörs i nästa paus.