By the time bloggen gets to Phoenix…, del 3

0-2 här, helt plötsligt.
Och jag är ledsen, men Coyotes spelar verkligen inget vidare.
De dräller med pucken, slår frapperande många felpassningar, tar dumma utvisningar och blir tidvis så frånåkta att de skulle behöva halsduk i vinddraget.
En våldsam skärpning vill till om det ska bli någotsånär angenämt att gå ner och konversera de blågula präriehundarna efteråt
* * *
När Coyotes just dödat en utvisning och drar på sig en till för too many men on the ice ser man tydligt hur Tippett – inzoomad i jumbotronen – säger:
– Fuck me!
Det är rätt roligt.
* * *
Oliver får oss väl inte att tappa hakan i mittperioden, men han ser fortsatt stabil ut och har ytterligare ett hyggligt skott mot Ward.
Snart smäller det.
* * *
Något egenartat att dom vräker på ett soundtrack i Jobing.com när Bissonnette och Jay Harrison fajtas.
Men DJ:n blir väl upphetsad över att det händer NÅNTING.
* * *
Huh, Devils sist i hela öst nu. Nåt är allvarligt fel. Snart lever MacLean lika farligt som en borgmästare i en mexikansk gränsstad.
* * *
Jag tror att det just i detta nu är mer folk på Elaine’s än på den fina sektionen bakom Coyotes bås – och jag kan garantera att dom har roligare.
* * *
Jag har svaret:
In med Albelin!
* * *
Ni får ursäkta, men jag har verkligen inget mer att krysta ur mig för tillfället.
Nåt slags slutrapport kommer vad det lider.