Säsongens första liveblogg

Kamma mittbena, rätta till slipsen och shoot your cuffs – alternativt ta på dig din vackraste klänning.
Det är dags för säsongens första, riktiga liveblogg.
Därmed kan man slå fast att NHL-säsongen 2010-2011 börjat på riktigt.
Jag befinner mig alltså i The Rock i Newark för att se Devils mot Stars och jag lovar att göra mitt allra bästa för att det ska kännas som att ni också är här.
* * *
Det var, tänka sig,  meningen att jag skulle träffa en av er läsare – känd som Per, och ibland Konsertpianisten – men det blev nåt strul med hans schema så jag miste om chansen till djupare insikter i hur ett Devils-fans upplever en season-opener hemma i Newark.
Men att döma av scenerna på plazan utanför The Rock tycker såna att det är rätt kul.
I ett hav av röda tröjor pågår nåt som påminner starkt om fotbollens tailgate-partyn. Ett halvdant rockband vevar sura covers på scen, några killar har byggt en och lirar landhockey, andra sitter på campingstolar och hinkar plastmuggsbira och över alltihop ligger en tung doft av grillad korv och bbq-sås.
Säga vad man vill, men så trivsamt blir det aldrig runt Garden.
* * *
Det verkar klart att vår vän Alex Urbom begår NHL-premiär i den här matchen.
Jefligt kul.
Hoppas det är starten på en lång och givande karriär i världens bästa liga.
* * *
Jag försöker undvika såna onyttigheter numer, men eftersom vi är i Jersey kan jag inte motstå de cannolis som dukats fram i pressloungen.
Det är ju bakverket Big Pussy växte upp på.
* * *
Att som helt oerfaren 19-årig back kliva rakt in i Devils premiärlag är  förstås jävligt stort. Själv verkar Urbom dock inte se det som särskilt märkvärdigt.
Vet inte om ni såg intervjun jag gjorde med honom häromdagen, men i den svarade hans mest med axelryckningar på mina upphetsade frågor om hur bra han varit under försäsongen.
– Jag vet ju vad jag kan och tycket snarast att jag kunde varit ännu bättre, hette det.
Vad är det med alla unga svenska hockeyspelare och deras underbara, osvenska respektlöshet?
* * *
Dessutom var det ett hus i Jersey som Clemenza backade ut från i ”Gudfadern 1” när hans hustru hojtade inifrån köket:
– Don’t forget the cannoli!
Clemenza – en av min ungdoms stora hjältar – svarade, med den bästa New York-dialekt som hörts på film:
– Yeah yeah…
* * *
Crawford, den gamle gaphalsen, mörkar i frågan om huruvida en axelskadad Tom Wandell spelar eller inte.
Övriga svenskar – Loui Loui, Grossman och super-Fabian – är dock klara för show i The Rock.
Ska bli skoj att se vad dom går för i år också. Jag har ju tippat Dallas sist i hela västra konferensen, men låter mig gärna motbevisas om de påstådda bristerna i laget.
* * *
Man borde ha lärt sig att man aldrig vet var man har såna som kommer från Eskilstuna , men jag blir svårartat överraskad när jag kommer hit och ser att Nyström, ni vet Daniel Tjärnqvist-anhängaren på den där andra tidningen , har sätet intill mig i den flygplanshangarliknande pressboxen i The Rock.
Det har jag inte hört ett ljud om. Nesliga smygartakter…
* * *
Att se Hanky Tank Tallinder i Devils-tröja känns fortfarande lika konstigt som att se Andy Bell från Ride lira gitarr i Oasis.
Men till skillnad från Oasis tror jag ju att Devils blir bättre av förändringen i personalstyrkan.
* * *
Efter sin sweep i Helsinfors leder Carolina NHL.
Och som någon begåvning i kommentatorsspåret föreslog häromdagen:
Ta en kopia på tabellen om du är Canes-fan. Den kommer aldrig att se likadan ut igen.
* * *
Det ser förmodligen bara sorgligt ut för en betraktare som inte förstår bättre, men personligen ryser jag av att sitta här ensam i mörkret på pressläktaren två timmar före första nedsläpp och knattra på tangenterna medan nån vaktmästare inspekterar isen och organisten börjar öva sina debila trudelutter.
Alltihop – ljuden, synerna, dofterna, atmosfären – är för att citera George Clooney i ”Up In The Air” varma påminnelser om att jag är hemma.
* * *
Kari Lehtonen, som ju för första gången går in i en ny säsong som Star,  talar i Dallas Morning News om att han tror att han får uppleva en ny gryning i Dallas.
Ja, synd bara att nystarten ska äga rum mot ett lag där Hedbä råkar vara backup.
Han, om någon, kan upplysa Devils forwards om hur man får de finländske stjärnan att leva upp till öknamnet ”Let’em in”.
* * *
Väldigt intern fråga till Per:
Tror du The Rock-organisten vet vad det är för skillnad på tonika och dominant?
* * *
Ja, förresten – Kovy var ju också lagkamrat med Lehtonen i Atlanta i flera säsonger och vet förstås också hur han ska tämjas.
Ojoj, Kari, det här kan bli svettigt.
* * *
Nu ringer det i en telefon som står på pressläktarbänken. Ska jag svara? Och säga vadå? ”Biffen speaking”?
Nej, skiter i det. Att svara i telefon är väldigt överskattat.
* * *
Scouter från Flyers, Wings (Mark Howe!), Panthers, Flames, Predators och Hawks finns på pressläktaren.
Men resten då?  Tror dom att dom kan dom här lagen?
Den arrogansen lär straffa sig.
* * *
Wandell är i alla fall med på värmningen. Däremot inte super-Fabian, vad jag kan se. Beklagligt. Det behövs mer av Jonstorp i NHL.
* * *
Det blir, hemmapremiären till ära, lagpresentation här också och stämmer HF-boardsurret om Urboms popularitet bland fansen borde han föräras vådliga ovationer.
* * *
Joho, nu står Eskilstuna-mannen här och flinar.
– Men jag hade tänkt överraska dig helt och håller, säger han besviket.
Så lätt lurar man inte masar.
* * *
Kaxigt av Burish att, som helst ny i Dallas, värma utan hjälm.
Men är man mästare så är man.
Devils?
Nejnej, tror ni Old Shool Lou skulle tillåta NÅGON att  ägna sig sådan exhibitionism.
Det är hockey det här, inte underhållning…
* * *
Nånstans känns det ju passande att Urbom fått ta över Oduyas tröja.
Men samtidigt kan jag inte låta bli att sakna Johnny O. Det här var, vad mig anbelangar, hans scen.
* * *
Kalkyl, jag är inte så säker på att Ljungen skulle köpa den beskrivningen, men jo – det är honom jag har inneboende.
* * *
Det ser fanimig ut att bli fullt i The Rock ikväll och stämningen stegrar upp mot nåt slags febertopp.
Så:
Håll i hatten – nu åker vi.