Welcome to the woooorlds most famous arena…
Ladies and gentlemen, welcome to Madison Square Garden – the woooooorld’s most famous arena.
Tonight, Madison Square Garden and the NHL proudly present an original six match-up, between The Toronto Maple Leafs and The. New. York. Raaaaangers.
Ja, förlåt.
Var tvungen att inleda med Garden-speakerns klassiska intro.
Det är ju hemmapremiär på Garden denna mulna, blåsiga fredagkväll och man får helt enkelt ta till det tunga artilleriet.
Jag hoppas ni förstår att ni måste hänga med.
Det blir alldeles…enormt.
* * *
Här är en rolig sekvens från Leafs omklädningsrum efter morgonvärmningen.
Vi står och pratar med Monstret, på svenska, om det trista i att han inte lirar mot Henke i kväll.
Då smyger Ron Wilson himself upp bakom oss och utbrister:
– Yeah yeah, fuck the coach.
Sen säger han nåt om att svensken fått stå mer om gett fan i att vinna brons åt Tre Kronor i senaste VM.
Underbart.
Sån humor och självdistans är alla NHL-coacher sannerligen inte utrustade med.
* * *
Givetvis kör gamle Biffen kostym ikväll.
Och Calle Johanssons randiga slips med hund på.
Som sagt:
Det är ju hemmapremiär i Garden.
* * *
Åt en informell liten lunch med Maple Leafs-svenskarna i går (alla tre, ZYX…), på blågula Smörgås
De smackade glatt i sig ett par rejäla tallrikar köttbullar med lingonsylt och sen drack Fast Freddy Shoestring kaffe med både tre- och fyrtår.
– Det är ju så små koppar, menade han.
I själva verket var det helt normala koppar, men hey, inte mig emot. Kaffe är själva poängen med att leva.
* * *
Som jag förstått saken får Gilroy chansen ikväll – istället för Sauer.
Verkligen på tiden.
Sauer är inte ens värd att köra zambonin.
* * *
Apropå den förträfflige Calle Johansson.
Ni har väl sett att han såhär på ålderns höst debuterat som krönikör hos oss?
För jävla bra, om ni frågar mig.
http://www.aftonbladet.se/sportbladet/hockey/internationellt/nhl/article7959868.ab
* * *
Det är ju ingen tillfällighet att Sauer, nästan, heter som Surkålsmannen.
* * *
Efter den där lunchen igår sökte sig Leafs-svenskarna till tobakshandlaren Rex på 42:a gatan, så Monstret kunde hamstra lite snus; enligt vanligtvis pålitliga (nåja…) källor köpte han på sig hela fem stockar.
Sen skulle trion tillbaka till hotellet, men hittade ingen taxi så istället vinkade de ner en – riksha.
Jo, en magar stackars karl fick stånka iväg med tre stora jävla hockeyspelare i en cykeltaxi.
Den synen är det bra synd att man missade.
* * *
Rangers hade, som jag misstänker att ni minns, bedrövlig hemmastatistik förra året.
I ett försök att åtgärda det problemet har Tårtan tydligen beslutat att ställa in morgonvärmningen under hemmamatcherna.
Vore det inte bättre att, liksom, bara spela bra istället?
* * *
Under eftermiddagen spelade jag igenom den här matchen på NHL 11.
Maple Leafs, det vill säga datorn, vann med 3-1, trots en missade straff (domaren ansåg att Girardi rivit ner en fri Grabovski – jag protesterade vilt).
De orättfärdiga målen gjordes av Kessel, Versteeg och Shoestrings rumskamrat Kulemin.
Min egen balja – ett slagskott från blå, direkt efter tekning – smackade in av Marc Staal, som enligt någon på EA Sports tydligen ser ut som Benicio Del Toro.
Som straff för att han lurat Henke med en löjlig dragning tvingades Kessel senare i matchen lämna isen skadad, efter en stenhård Del Zotto-tackling.
Ont gjorde det också för Fast Freddy när Page Six Sean Avery gav honom några smockor på näsan.
* * *
Calle Gunnarsson, som ju råkar vara närking, tror att Örebro har en chans mot Leksand i morgon.
Det tycker jag är underhållande.
* * *
Näst efter det svåråtkomliga exemplaret av Bob Woodruffs ”Dreams & Saturday Night” finns det ingen enskild ägodel som ligger mig varmare om hjärtat än säsongsackrediteringen till Garden.
Så när PR-tjommarna nere i entrén redan nu – snabbare än någonsin tidigare – räcker över den lilla plastbrickan börjar jag nästan vibrera av lycka.
* * *
Ikväll är det nästan fler på isen som varit tillsammans med Elisha Cuthbert än tvärtom.
Eller, mja, hon har i alla fall en pojkvän (Phaneuf) och två ex (Avery och Komisarek) på Garden-premiären.
Undras om det betyder att hon vill vara här och titta eller tvärtom?
Inte, tror jag.
Ett av de där exen brukar ju liksom…ställa till det.
* * *
Till lunch blev det alltså köttbullar med Biffen, sen åt Fast Freddy middag med Henke på nån krog uppe i deras gemensamma, rätt underliga Hell’s Kitchen-kvarter.
Redan under förrätten meddelade Shoey att han tänker göra mål på kompisen ikväll.
– Han bara mumlade nåt surt till svar. Det skulle vara så underbart att få göra det. Han skulle inte prata på mig på flera månader. Men så vet han att han skulle få höra om det hela nästa sommar också, skrockar Ytterby-legendaren.
* * *
Bortsett från den nya heltäckningsmattan är allt, kan vi också meddela, som vanligt i det sunkiga pressrummet på Garden.
The usual suspects hänger över sina laptops vid sina vanliga platser, fotograferna pratar för mycket, luften är unken och bortifrån matbyttorna luktar det skit.
Åh, hemma!
* * *
Under lunchen igår berättade Shoestring att det inte gått en dag sedan premiärsegern mot Habs utan att upphetsade Toronto-jorunalister frågat:
– Så vad är hemligheten med the penalty kill?
Så min första fråga efter morgonvärmningen lyder förstås:
– Du Freddy, vad är hemligheten med the penalty kill?
Jag är rolig jag.
* * *
Som det verkar gör Drury comeback för Rangers ikväll, som center mellan Gabby och Frolov.
Det borde ju vara en god nyhet, men jag vet inte jag.
* * *
Om Leafs vinner den här matchen har de inlett säsongen med fyra raka segrar. Något sådant har inte hänt på sjutton år och man vågar ju knappt tänka på hur exalterade de redan överpeppade Toronto-journalisterna här inne i den vidriga tryffeloljeodören blir om det inträffar.
* * *
När jag talade med Anders Lindbäck efter matchen igår jämförde han Nashville med Gävle (eller också var det jag som sa ”visst är det lite Gävle över stan” och han som bara svarade ”ja, kanske det” , men det tar vi ju inget extra för).
Jag tänkte att Eken och Ekens Gävle-pappa ville veta detta.
* * *
Fast Freddy och Calle G kan trösta sig med att de, oavsett vad för hysteri som utbryter i Big Smoke, sällan blir igenkända på gatan.
– Det är värre för honom, säger Calle och pekar på den långa målvakten.
– Var han än går börjar folk skrika ”Oh, The Monster! Hello”.
Monstret bara ler förläget.
* * *
Boogaard vs. Colton.
Ja, man kan väl drömma.
* * *
Signaturen ”1”, nej, tyvärr. Leafs flyger raka vägen hem. Enda chansen att få med Fast Freddy upp till fansen på Elaine’s är att de redan hårda vindarna tilltar så kraftigt att de inte kan lyfta.
Sånt ska man ju inte gå och hoppas på, men jag gör det i alla fall.
* * *
Ni får räkna med att det tar ett tag innan den här matchen kommer igång.
Det är ju premiär och start för 85-årsfirandet, så det lär bli utdragna preludier, tyvärr.
* * *
Hur är det, vet man om ”Ya-Yo”, som Jacob Josefson helt coolt kallas, får spela ute i Newark ikväll? Hoppas det. Jag talade även med honom igår och han visade sig vara en ovanligt sympatisk och väluppfostrad ung man.
Jag räknar med ingående rapporter från Konsertpianisten.
* * *
Vadå nattlig gäst, Rob? Har du dambesök och ska ändå kolla hockey, men av finkänslighet inte kommentera?
* * *
Man kan redan under värmningen känna att det blir elektrisk stämning på Garden ikväll.
Till en början i alla fall.
Hur det blir i långa loppet är synnerligen avhängigt resultatet.
* * *
Super-Fabian on waivers. Hoppas någon här uppe, varför inte Islanders, tar honom.
* * *
Nej, nu är det dags att rätta till slipsknuten och sätta sig till rätta.
Vi tar den en gång till, tycker jag:
Ladies and gentlemen, welcome to Madison Square Garden – the woooooorld’s most famous arena.
Tonight, Madison Square Garden and the NHL proudly present an original six match-up, between The Toronto Maple Leafs and The. New. York. Raaaaangers.
Jag återkommer, på samma gamla vanliga vis, i första paus.