Blues på Manhattan, del 3

Nej, vet ni vad.
Det här ju rena försäsongssmörjan.
Så oerhört avslaget och spänningslöst och händelsefattigt.
Jag upphör aldrig att förvånas över att något som ena stunden kan vara så upphetsande skoj nästa kan vara så här
* * *
Mål har det ändå blivit och det är den bäste Steen sen Håkan som snärtar in den på Tåbiran,
Det förvånar inte alls om det blir matchavgörande.
* * *
Nej, Darren, på något vis lyckades du faktiskt dra ett ännu sämre skämt.
Trodde inte det var möjligt, men fanimig.
* * *
Fin filmning när Bulan åker för crosschecking…
* * *
Det är inte precis storm i kommentatorsspåret heller. Men jag förstår er, det finns inte så mycket att utgjuta sig om den denna
* * *
Hur är det, har dom kört Novemberkåsan ännu?
Jag och min kompis Alle brukade förr alltid säga att det inte blev mer söndagsångesteländigt än när man satt och tittade på Sportspegeln och de plötsligt avlossade ett långt jävla Jan Svanlund-reportage från Kåsan.
Och ja, det är sånt man sitter och tänker på under såna här matcher.
* * *
Pingvinmasen, känd från kommentatorsspåret, kommer plötsligt upp och hälsar.
Det gör ändå kvällen lite roligare.
* * *
I sista tänker jag sitta på läktaren, nere vid sargen, för att om möjligt krama någon energi ur den här upplevelsen.
Därmed blir det dåligt med kommentatorsuppdateringar, men det får ni leva med.
Slutrapport kommer sen.