Blågul showdown i The Joe
Jaha, vi är tillbaka i The Joe
Här ska av de tunga svenskfajterna i NHL avgöras ikväll.
Detroit Red Wings mot Vancouver Canucks.
Tio blågula stjärnor – Lidas, Zäta, Homer, Kron Wall of Pain, Big E och The Mule i Detroit samt bröderna brothers, Samme Samuelsson och Alexander Edler i Vancouver – finns på isen och jag tror att de bestämt sig för att ge varandra en duktig svängom så här två dagar före julafton.
Så för satan – sätt på lite kaffe där hemma i dan-före-dan-för-dan-mörkret, luta er tillbaka i era soffor och häng med bloggen på äventyr.
* * *
Har ägnat de senaste dagarna åt att kolla träningar och värmningar i den här blåsiga gamla hallen och känslan är den gamla vanliga.
Jag blir bara förvirrad.
Övningarna är i allmänhet så invecklade att jag inte fattar hur någon på isen vet vad de ska göra. Dessutom övergår syftet nästan alltid mitt förstånd. Vad får man ut av att lalla runt i så egenartade, för att inte säga onaturliga, mönster på isen?
Well, att jag ens behöver ställa frågan förklarar förmodligen varför jag är bloggare snarare ’än coach.
Det är dock roligt att titta när Wings i slutet av ett långt pass får köra lite idioten mellan blålinjerna.
Att sitta tillbakalutad och titta när andra tar ut sig hör till hockeyskribentens mer angenäma privilegium.
* * *
Idag är det slaskigt och grått i Detroit.
Därmed blir associationerna till Spanarna på Hill Street-introt ännu starkare.
Kolla här.
Just så slitet, skitigt, bedagat, torftigt och glåmigt är det i Detroit.
Att serien i fråga sedan – utan att det nånsin uttalades – utspelades i Chicago tar vi inget extra för.
* * *
Försöker en dag ta rygg på Kron Wall of Pain ut till suburbia.
Det är inte det lättaste.
Han kör inte bara lika fort som lagkamraten Darren Helm åker skridskor – han byter fil med samma överraskande out-of-the-blue-attityd som han sätter in open ice-tacklingar på isen.
* * *
Som det står på VG:s hemsida:
Mats spiller!
Rangers har plockat upp Zuccarello från Hartford och om allt går som det ska gör han NHL-debut mot Lightning i morgon.
Plötsligt är det med ren iver jag ser fram emot att flyga hem och gå på dan-före-dopparedan-hockey.
* * *
Hoppas ni såg Big Papa Wennerholms underhållande fråga-svar-stänkare med Daniel och Henrik idag.
Mest häpnadsväckande:
Daniels favoritprogram på TV – Baka med Laila!
– Herregud, sa han det? Det ska han får höra på isen idag, lovar Zäta.
* * *
Nä, kära läsare. Jag hade ingen möjlighet att se småkronorna igår. Av upphovsrättsliga skäl får dom inte visa oss utlänningar såna live-evenemang i SVT Play. Själva turneringen visas dock på NHL:s egen tv-kanal, så jag gör mig förhoppningar om att
* * *
Canucks stekte morgonvärmningen i morse.
Det enda som hände var att Bröderna Borthers, i varsin rätt så elegant ytterrock, kom ut i båset och stod och pratade med Zäta ett tag.
Några mediakontakter företogs inte och det var ju synd. Jag ville veta mer om Baka med Laila.
* * *
Min favoritkaraktär i Spanarna på Hill Street var LaRue och jag försöker nu komma på vem i Wings som är den lätt sädiga, rakvattendoftande karaktären.
Big E ligger närmast, tror jag.
Här är några andra.
Belker – Homer.
Captain Furillo – Lidas.
Howard Hunter – också Homer.
Renko – Kron Wall of Pain.
Seargent Esterhaus – The Mule (ja, lika eftertänksam och filosofisk)
Joyce Davenport – Zäta.
* * *
Han var ju här två gånger ifjol, så helt omtumlande det kanske inte är längre, men Samme Samuelsson vill ändå göra avtryck när han ställs mot klubben som inte förstod att han skulle vara kvar i Motown.
– Ja, jag skulle ljuga om jag sa nåt annat än att jag är peppad inför den här matcher, erkänner han.
Så: Räkna med en del från högerskytten från Mariefred ikväll.
* * *
Homer har laddat ordentligt för julen.
Skinka är inte bara införskaffad från IKEA – den är testad på förhand också.
– Ja, vi köpte en mindre skinka för några veckor sedan, för att se hur den var. Jättegod, säger han.
Mest ser Piteå-Belker dock fram emot prinskorven. Ja, han håller rentav ett passionerat litet tal om prinskorvens storhet.
* * *
Med kanadensiskt mediauppbåd på plats blir det jävligt stimmigt i mediarummet, men jag stänger ute tjattret med Paul Simon och – helt oväntat – Traveling Wilburys. ”Tweeter and the Monkey Man”…det var längesen.
* * *
Hittar Lidas rullande på något slags rör i omklädningsrummet efter morgonvärmningen.
– Ja, det här är bra för musklerna. Det borde du testa, stånkar han med ett flin.
Eller hur.
* * *
Tack för Shoestring-länken, Oskar och andra.
Ni som inte sett – här är den.
Att bloggens särskilde skyddsling nämner Aftonbladet tackar vi förstås ödmjukast för, men vi kan inte förstå att han försöker påstå att han bara har två smeknamn. Den rutan skulle vi kunna fylla med några dussin namn till.
* * *
Lidas gillar för övrigt det Äkta Mas-smycke leksandssmeden Carol Eriksson försett Biffen med – trots att han, rumpmasen, egentligen inte kan bära ett sån
– Det kan jag väl, invänder han upprört. Gränsen går ju nere vid speedway-banan och dit är det ändå en bit.
* * *
När jag anländer för match går jag rakt in i Octopus Al.
Han har Kurt Cobain-skjorta och ser lätt irriterad ut.
Meddelas endast på detta sätt.
* * *
Man vet att man hamnat rätt när lagkaptenerna börjar prata om Brage.
Och det gör Lidas.
Eftersom VSK gått upp i Superettan försöker han påstå att han inte vet vilka han ska hålla på, men pressar man honom lite hårt rinner den västmanländska diplomatin av.
– Ja, jag hade ju Brage-affischer på väggen i pojkrummet när jag växte upp så det kanske är dom som ligger närmast hjärtat ändå…
Så ska det låta.
* * *
Den här tiden på året får materialarna sin bonus av spelarna och jag blir vittne till hur en skrockande Homer lämnar över ett kuvert till JR – en väldigt kort herre som det till vardags drivs ganska hänsynslöst med.
– I love you, säger han till Piteå’s finest.
Det var väl fint?
* * *
Ozzie får ingen ny chans att vinna sin 400:e match ikväll. Jimmy Howard står igen. Dessutom återkommer Hudler – en man drabbad av måltorka av samma dignitet som hungersnöden i Etiopien på 80-talet.
Jag tror inte att det hjälper. Canucks är heta och kommer att vinna det här.
* * *
Zäta, som redan börjat grimasera när han vrider på handlederna, har radikala förslag vad gäller den beramade All Star-helgen.
– Kan inte Ovetjkin spela själv? Han och Linus Omark. Dom gillar ju att bjuda på sig själva…det blir kanon.
Sorry, resten av världen vill se lite Njurunda-glamour de där dagarna också.
* * *
Det blir bråttom efter den här matchen. Man måste ju hinna hem till Marriott-skrapan och se andra episoden av ”24/7”. Det kan bli hur lysande som helst igen.
* * *
När Zäta av nån lokal tv-station får frågor om vilka Wings-spelare som skulle passa bäst i en julkör skiner han upp och viftar mot Kron Wall of Pains omklädningsrumsbås.
– Niklas, han är inne på pojkband, så jag tror han vet exakt hur det ska göras.
Roligt.
* * *
Baka med Laila – vad ÄR det för nånting?
* * *
Nej, time att flytta fläsket till skruvstädsplatsen på pressläktaren.
Återkommer enligt gamla traditioner i första paus, men eftersom vi nu varit inne på Spanarna på Hill Street vill jag innan dess bara säga:
Let’s be careful out there!