A Rainy Night in Georgia, del 2
Vad cool han är, Toby Orr, vilket självförtroende han har, vad briljant det ser ut när han glider upp i Leafs-zonen, fintar slagskott och sen prickar in ettan med ett iskallt dragskott.
Vid det laget ser det ut som att Thrashers ska köra över de stackars löven – som hade en gång – men redan efter några minuter slappnar de av, släpper in gästerna i handlingen och nu står det, tänka sig, 1-2
Så kan det gå.
Men vänta bara, Leafs är bra på att tappa ledningar…
* * *
Guldbjörken, jag reagerar också på att Thrashers uppträder i sina röda tröjor. Inte för att jag tycker de är riktigt lika hemska som du anser, men jag vill ha dem i originalstället. Atlanta är ett blått lag, så är det bara.
* * *
Johan Garpenlöv sitter redo med anteckningsblocket på Philips spatiösa pressläktare.
Ja, i Leafs lär ju en och annan spelare vara ledig till VM….
* * *
Enligt en fana i taket har Widespread Panic gjort 17 utsålda shower i den här arenan.
Varför då?
* * *
Calle G ser till att få en assist.
Han kanske tror att han kan dämpa smällen på morgondagskvällens rookie-middag om han producerar lite, men det kan han glömma.
* * *
Ett problem med den här egenartade läktarlösningen är att vi här högst upp i princip måste luta oss över skrivborden för att se det som händer utefter sargen på vår sida.
Arkitekten bakom Philips är nog inte nykter alla dagar i veckan.
* * *
Trots att han har ben som Quadzilla satte lårkakan monumentale stopp för Fast Freddys medverkan, tyvärr.
Men ännu har han inte synts till här uppe. Vafan, vi har både korv och kaffe…kom nu, Språkröret.
* * *
Nej, Greven, jag visste inte ens att de vill trejda bort Versteeg. Det verkar rätt koko – i synnerhet när han producerar som ikväll.
* * *
Colton mot Boulton, det är en riktigt tungviktsbatalj det, och de får nog sägas leva upp till hypen.
Hoppas det blir mer.
* * *
Serrni, de har såna här trevlig cheerleaders här också. Ja, hm, det slår aldrig fel i den, ska vi säga traditionsbundna, södern.
* * *
Kanske kan Big Buf bjuda på lite dans också. Han verkar mycket irriterad på Leafs-backarna och om det behövs kan ju han ta för sig.
* * *
Burkie går förbi, rödmosig, rufsig i håret och med slipsen på sniskan. Han ser mer ut som en tv-deckare från sjuttiotalet än general manager NHL:s rikaste klubb – och jag gillar det. Det är för många pretty boys i klubbarnas så kallade front office.
* * *
Jag beklagar att jag, med rubriken, tog er till Georiga i första inlägget. Man kan möjligen tycka att en som kallar sig journalist ska kunna stava.
* * *
Vill minnas att Komisarek var en väldigt bra back en gång. Det är han inte längre.
* * *
Nu ska jag gå och leta på Shoey Shoestring.
Vi hörs efter andra.