Flyers och Canucks mot titelmatch…
Lagt kort ligger, om man ska lyssna på Front 242-Åke.
Han blir vansinnig om man får för sig att ändra tips man gått till torgs med tidigare.
Så jag får vara lite försiktig här – han är ju numer chef och allting.
Säg så här:
Jag tippade innan säsongen att Detroit och Washington möts i Stanley Cup-final framåt sommaren och får väl stå för det då. Det är mitt oomkullrunkeliga tips.
Men jag tror numer att jag får fel.
I själva verket kommer Vancouver att spela final mot Philadelphia.
Åtminstone är det så det känns just nu i det svarta januari, strax innan det All Star-uppehåll som markerar slutet på grundserielunken och starten på den infernaliska tvåmånadersspurten mot playoff.
Det är de mest kompletta lagen, med störst djup i trupperna och spelsystem som motståndarna har svårast att bemästra.
Offensivt var Canucks mer eller fulländade redan ifjol, men defensivt var de fortfarande för lätta att tas med. Den detaljen är korrigerad nu. Dan Hamhuis och Keith Ballard har gett mer hårdhet och stadga, samtidigt som några yngre pjäser – med en förstklassig Alex Edler i spetsen – tagit avgörande kliv framåt. Dessutom bidrar forwards i mycket högre grad, och på smartare sätt, till att tajta till bakåt. Det är svårt att skapa chanser på Canucks i år, helt enkelt. Och framåt…well, vad behöver sägas? Bröderna Sedin borde inte kunna bli mycket bättre än de var ifjol, men ändå känns det som att de blivit det. De är liksom
Det påstådda frågetecknet Roberto Luongo är inget frågetacken i mina ögon. Han visade under OS att han visst kan prestera under stora matcher och kommer att göra det igen, i synnerhet som han inte lär behöva möte nemesis Big Buf igen…
Då tror jag målvaktsfrågan är en större akilleshäl i Philadelphia. Varken Boucher eller Leighthon tillhör den yttersta eliten – och hur flashig Bobrovsky än är känns han lite för grön för the big enchilada.
Å andra sidan visade det sig ifjol att man inte nödvändigtvis måste ha en Ryan Miller för att gå hela vägen, bara man i övrigt har ett lag utan alltför svaga punkter och just så kan man gott beskriva Flyers för närvarande. Lavoliette kan ställa fyra kompletta formationer på isen – och har mer av hög kvalitet att fylla på med vid eventuella skador.
Now, förutsättningarna kan komma att förändras efter trading deadline och Detroit, Washington, Pittsburgh och Chicago är alla lag som kan svinga sig upp samma nivå när de får tillbaka skadade nyckelspelare och/eller hittar formen.
Men svingar de sig dit med tillräcklig ackuratess?
Jag tvivlar.
Så Front 242-Åke får ursäkta.
Mitt tips känns just nu inte så bra…
* * *
Nabby känns kanske inte som det givna svaret på Wings problem; det fanns en anledning till att Sharks inte ville ha ryssen kvar.
Men det vimlar inte precis av målvakter av rätt kaliber och något måste de göra.
* * *
Jag avsåg att vara i Philadelphia ikväll, men fick tyvärr förhinder.
Så det blir korresoffan ikväll istället och då det kan bli festligt det också.
Vi har ju tolv mer eller mindre förtjusande matcher på programmet och även om jag inte vill vet jag redan att jag kommer zappa runt hela kvällen lång. Man är som man är, helt enkelt.
Ni som är uppe och kollar är hjärtligt välkomna att ösa i kommentatorsspåret, oavsett om ni också har zappsjuka eller har förmågan att fokusera på en match i taget.