The Sedin Show, del 5 – The End
Kung Henrik har just inlett presskonferensen i sitt lilla hörn när bjässen Boyle, på väg mot duscharna, avbryter.
– Wine, wine, wine, skriker han så det rister i takpanelerna.
Det är ju så när Herr Lundqvist håller nollan. Han får inga brownies längre. Istället köper han tre flaskor utmärkt vin och lottar ut i laget.
– Ja, det börjar bli dyrt nu, flinar han.
– Men det får det vara värt, det känns väldigt bra att hålla nollan i sån här match.
* * *
Fan, att det alltid ska bli fel.
– Nu är det väl ändå Daniel jag pratar med, säger jag.
Han jag pratar med ler brett.
– Nej, det är Henrik…
En vacker dag kommer också Biffen slippa göra bort sig…
* * *
Nej, Eric, den Stefan du tänker på – känd som Marco-Polo Persson – håller stenhårt på Bruins och har mindre till övers för Rangers än vad du har, rentav.
Men det är roligt att du uppskattar en sån Sportbladet-stjärna.
* * *
Någon fjärde assist i rad blev det alltså inte för Lunkan.
– Nej, jag kollade efter lägen några gånger, men såg inga. Det var ju lite synd, men jag tar nollan istället, skrockar han.
Det kan man förstå.
Sista minuten, och under firandet efter slutsignalen, vibrerade hela Garden av ren Lundqvist-feber.
* * *
Staren, nu började man ju längta till Rangers nästa möte med Bruins, så man får se Zuke och Chara skuldra vid skuldra – eller skuldra vid höft, som det ju skulle bli.
* * *
Jag trodde domarna lämnade arenorna snabbare än skott, men först en halvtimme efter att Canucks-spelarna satt sig på bussen för vidare färd mot DC tittar Vinny Vinnerborg ut domarrummet, med badhandduk om livet.
Han är glad.
– Madison Square Garden…det är ju en arena man drömt om sedan man var liten, säger han och det fullkomligen gnistrar i de småländska ögonen.
* * *
Mycket cute, Jonsson. Men bättre.
* * *
Jag säger ju det, Gabby Gabby Hey måste ringa Zeb Macahan och få siktet inställt.
* * *
Landsmännen på isen var också nöjda med Vinnerberogs insats.
– Ja, jag tycker han gjorde det bra. Han kändes säker och stabil, säger Henke Sedin.
Hans namne i Rangers-kassen tycker likadant.
– Fast det var först när han kom fram och pickade mig på axeln jag förstod att han var här. Det var kul, vi snackade lite när det fanns tillfälle, berättar Lundy.
* * *
Canucks har tillbringat fem dagar i New York, men ändå haft mycket begränsade möjligheter att njuta av the greatest city in the world.
– Nä, det känns lite surt, suckar Henke Sedin.
– Först var vi på Long Island i tre dagar, sen kom vi in på onsdagen och hade en massa åligganden och idag var det match.
Den alltmer imponerande Alex Edler såg dock till att inmundiga lite New York Experience.
– Ja, jag åkte in från Long Island en dag. Vi är bara här en gång varannat år, då måste man passa på, säger han.
* * *
Götet-Richard, det lär vara den där lårkakan monumentale som spökar för Fast Freddy fortfarande.
* * *
Inga jinxar fick fäste i natt. Det var således magi luften, på alla sätt och vis.
* * *
Henke Sedin är ärlig när han får frågan hur det känns att få stryk under ordinarie matchtid för första gången på så länge.
– Konstigt, svarar han.
* * *
Ja, Prytzen, det är nog dags att ompröva tipset att Rangers missar slutspel. De har inte varit så här gedigna så här långt in i säsongen sedan Jagr-eran..
Liksom att Devils ska utmana om titeln….
* * *
Nu bryter vi ihop och åker hem.
See you soon, fina läsare.