Foppas comeback

Såja, slips på.
Så klär jag mig numer bara till de riktigt stora matcherna och nota bene – större än ikväll blir det inte.
Peter Forsberg gör ju fucking comeback.
Vi svenskar är bortskämda med många stjärnor och stora spelare, men ingen har riktigt samma elektriska lyster som Foppa.
Den där 21:an vi helt sensationellt får se på ryggen på en Avalanche-tröja här i Columbus ikväll symboliserar så mycket mer än bara en otroligt bra hockeyspelare.
Inbyggt i de där tvåan och ettan finns straffen i Lillehammer, två OS-guld, några av våra roligaste VM-guld, Hart och Ross och Calder Trophy, två Stanley Cup-triumfer, tjurighet, otäcka skador, fula tofflor  och en folkkärhet bara sådana som Ingemar Stenmark och Björn Borg kan mäta sig med.
Det här är med andra ord redan en oförglömlig afton, praktiskt taget vad som än händer och det känns som en fantastisk ynnest att få vara med.
Hoppas ni är det också, där hemma i stjärnans hemland
* * *
Varför är det ingen som berättat att det kan bli så här svinkallt i centrala Ohio?
Jag flög in igår morse, klev ur det otäckt lilla planet ute på den öde flygplatsen och trodde att jag kommit till Övertorneå.
– Men det brukar inte vara så här, det här är ett undantag, påstår Samme Påhlsson.
Så säger norrlänningar alltid. Sen hävdar de att närmaste stad ligger nästgårds – trots att det är 20 mil dit.
Så här ska det helt enkelt inte få vara.
* * *
Yttersta tecknet på att Foppa är redo:
Skägget.
Under de dryga två veckor han tränat i Denver har han, till allmän förvåning, uppträtt med renrakat nylle och därför sett egenartat snäll ut.
Men lagom till comebackmatchen är det där ruffiga tredagarsriset på plats igen.
Jag nämner något om saken under tumultet i omklädningsrummet efter dagens morgonvärmning, men får bara en blick och antydan till ett snett leende till svar.
Han är redo.
* * *
Fast i all lönndom tycker jag förstås inte att det största den här kvällen är den forsbergska återkomsten.
Det är ju det faktum att jag får beta av en ny NHL-arena. Nu är det bara Montreal, Edmonton, Calgary och Pittsburghs nya kvar – plus i någon mån Minnesotas, men där har jag ju i alla fall varit på partikonvent.
Nationwide är för övrigt en överraskande cool arena, med ett basboll-besläktat, ballpark-artat yttre och föredömligt branta, tajta läktare.
* * *
Forsberg-Duchene-Hejduk…håll med om att det är en kedja med a certain ring to it.
* * *
Du skulle gått upp på scenen, kyrre. Att kyssa Hellström är härligt!
Själv fick jag samma impulser via Foppa i omklädningsrummet idag på förmiddagen, men riktigt så roligt ska vi kanske inte ha.
* * *
Columbus som stad lämnar däremot en del i övrigt att önska. Centrum påminner nästan om Borlänge – som det såg ut i tv-dokumentären med han den unge killen från Brooklyn.
– Men det är väldigt fint i omgivningarna, påpekar Samme Påhlsson.
Han har många ursäkter han…
* * *
Om jag förstått saken rätt har de en kanon i den här arenan också, och med den fyrar de av regelrätta AC/DC-saluter när det händer grejer.
Det passar utmärkt, för vi är definitivt about to rock här.
* * *
Av inläggen i kommentatorsspåret att döma är det snudd på rekordmånga svenskar som tänker vara uppe och följa det här dramat.
Festligt, förstås.
Men det känns samtidigt som att man nästan måste be konugariket att keep its shirt on.
Det blir inte succé direkt, det är omöjligt.
Minns Sudden.
Han hade varit borta från NHL i ett drygt halvår när han gjorde comeback med Vancouver – och det tog honom åtminstone en månad innan han var inne det.
Foppa har varit borta i tre år. Så kort sagt, bli inte besvikna om era drömmar om hat tricks och andra Buster-scenarion inte slår in.
* * *
Anton Strålman har, visar det sig, aldrig lirat mot Foppa tidigare och han är lite ambivalent inför upplevelsen
– Det är väldigt roligt att han är tillbaka, men det är synd att han ska göra comeback mot just oss. Det blir en utmaning att stoppa honom, jag får väl börja med att skjuta honom på foten, skrockar han.
Woah!
* * *
Ni som läser den här bloggen flitigt vet att jag gick i trasiga skor i Washington i söndags.
Ni kan nu sluta oroa er; bästa pjucksen är lagade och your biff glider fram som på det mest välspacklade dansgolv.
* * *
Det är nog bäst att påpeka att Strålman skojar; somliga har en tendens att inte förstå skämt i skrift.
Han tänker INTE skjuta på Foppas fot.
* * *
Schauben är alltid värd att lyssna på; så mycket snabbare går kanske inte spelet än för några år sedan, men Foppa själv har blivit 37 och konstaterade ju själv att han snarare kände sig som 47 första gången Duchene och de andra ynglen snurrade runt honom.
* * *
Liten skräll i pressentrén:
Den trevliga tjejen från Garden – sannolikt den vänligaste som någonsin ingått i Rangers PR-stab – sitter och delar ut ackrediteringar.
Jag tror för några ögonblick att jag fått delirium, men dessbättre inte.
– Jag kommer härifrån och har flyttat hem, berättar hon.
Biffen andas ut.
* * *
Hank, nej jag tror inte att någon medvetet försöker rikta in sig på Foppas fot. Så rått blir det först i slutspelsmatcherna…
* * *
Någon frågade i kommentatorsspåret hur det går till med ackrediteringar.
Så här:
I de fall där jag känner pressmänniskorna skickar jag ett mail och frågar om de kan hjälpa mig med ackreditering, vilket de i allmänhet kan. Sedan åker jag dit, hämtar ut min ackreditering och går in och kollar var på pressläktaren de placerat mig.
Om det gäller klubbar där jag inte har lika bra kontakter får jag skicka samma mail till NHL-kontoret i Toronto, som i sin tur bekräftar för klubben att jag är a bona fide-skribent för en bona fide-organisation.
Därtill  har jag, för lång och trogen tjänst, sedan några år årsackreditering på Garden, så dit är det bara att gå.
Nöjd med den genomgången?
* * *
Strålman sitter intill Jan Hejda i omklädningsrummet och när han av en lokalreporter får frågor om det kackiga powerplayet på slutet säger han extra högt:
– Ja, det är ju nummer 35 som förstör det hela tiden.
Det är en riktig skojare, den där Strålman.
* * *
Prytzen, ingen av de blågula mediarepresentatnterna på plats är det minsta Foppa-fientlig.
Tvärtom, en sån som Stefan Åsberg – SVT:s egen Walter Cronkite – har inte varit mer uppspelt sedan Brynäs senast var i närheten av ett SM-guld och det är ju längesen.
* * *
Varje gång jag ser just namnet Hejda tycker jag att det står Hejdå.
Det vore roligare om han hette så.
Eller också är det jag som ska Hejda mig med Hegerfors-skämten…
* * *
Foppa har inga svenska lagkamrater, men väl en norsk.
Jonas Holös, bekant från Färjestad, ska om jag förstått förhandssurret rätt spela sin 17:e match för säsongen mot Jackets.
Vi får väl heja lite på honom också då. Hoppas han gör en morsom match.
* * *
Skånske Jan, nu var det ju du som var väldigt jante-sur.
Cheer up, gubbe.
* * *
Lösenordet i Nationwide inkluderar bokstavskombinationen NWA.
Det borde ni med fäbless för hip hop gilla.
* * *
Husse – eller Juice, som det verkligt coola smeknamnet lyder – har varit het på slutet och för det tackar han det faktum att han häromsisten var petad, faktiskt.
– Jag pratade med coachen mycket och han tyckte det var en bra idé att jag stod över en kväll och fokuserade på annat. Det var jobbigt att inte vara med, men samtidigt skönt att ladda om. Sedan har det gått bättre, säger han.
Smart coach.
Jag har en känsla att det är Juice vi kommer få skriva om ikväll.
* * *
Värmningen har börjat och det första som möter Foppa är fans nere vid plexit som håller upp skyltar där det står:
”Welcome back #21 Foppa”.
Där sitter också några tjommar i Tre Kronor-tröjor.
Rart, visst är det?
* * *
De spelar rätt så förfärlig hårdrock i högtalarna under hela värmningen.
Ohio…
* * *
Fan, skulle inte ni påminna mig om att jag behöver en kikare?
Hela det svenska mediauppbådet sitter ute på kanten på pressläktaren och det hade verkligen inte skadat med lite hjälp.
* * *
Zeppelinare!
* * *
OK, värmningen är över – och nej, Foppa dröjde sig inte kvar längre än någon annan.
Nu jävla åker vi.
Jag har inte varit så här nervös, eller peppad, sen de stora matcherna i OS för ett år sedan.
Må det gå bra, må han hålla.
Håll i hatten, folks.
Jag återkommer i pausen på vanligt sätt – vill ni ha direktrapporter om vad som händer rekommenderar jag varmt Fin-Emil Karlssons Cover It Live-race på Sportbladets hemsida.
Go, Foppa, go!