I väntans tider…

Ni får ursäkta om det är lite stiltje här i bloggen, men vi går ju i väntans tider och fokus är sedan något dygn på annat.
Nej, jag ska inte föda – även om det kanske kan se så ut.
Foppa ska när som helst göra comeback, that’s the grej.
Det verkar i nuläget som att det blir tidigast på fredag, i Nationwide Arena i Columbus, och goddamned it, det är så jag sitter här i min korrekontorsstol – jo, det finns en sån också, väldigt bekväm och skön i svart läder, inköpt av den storartade föregångaren Virtanen – och hoppar av iver.
Det kan komma att svartna för ögonen när jag ser nummer 21 live igen.
* * *
Oväntad men rolig debatt om USA:s fattigaste delstater har utbrutit i kommentatorsspåret, noterar jag.
Allt beror förstås på vad för slags mätinstrument; vår vän konsertpianisten har nyss publicerat en lista på delstaterna med högst snittinkomst och den kan ni ju studera, men som han mycket riktigt påpekar har åtskilliga av dem ändå enorma problem med de offentliga finanserna.
Och i just Michigan är det stora problemet, för Red Wings, att arbetslösheten slagit så hårt mot den medelklass som huserar på hockeyläktarna.
* * *
Nu ska jag ändå försöka koncentrera mig på den troligen härligt laddade drabbningen mellan Washington och San Jose.
Bör kunna bli riktigt skoj.
Om ni är snälla kanske jag återkommer med nåt mer under kvällen…