21 tillbaka i Nashville, del 5 – The End

Det är en otäckt klassisk syn som möter i Avalanches garderob efteråt.
Foppa sitter vid sin plats och stirrar med tom, djupt olycklig blick ner i heltäckningsmattan.
Det har man sett några gånger tidigare och det är alltid lika jobbigt.
När han efter en stund börjar prata låter han också som han alltid låtit efter tunga förluster:
Självkritisk intill självutplåningens gräns.
– Idag var det mycket sämre än igår, jag är steget efter…hittills har det här inte varit så hemskt bra…jag önskar jag kunde bidra med nånting åtminstone, suckar han,
Så dåligt var det ju inte, men han är som han är, Forsberg
* * *
Nu är det tryck ute på Broadway, kan jag meddela…
* * *
Predators-coachen Trotz tar i men ligger närmare sanningen än Foppa själv när han på sin presskonferens konstaterar att svensken fortfarande är ”dynamite”.
* * *
Osuch, vilken jävla pärla Duchene får på vid 3-2-målet.
Han kanske kommit på att det blir bättre om han spelar hockey istället för att åka omkring och vara starstruck av Foppa.
* * *
Jag tycker mig kunna höra grymma Gram Parsons-toner ända till hotellrummet…
* * *
Precis innan Duchenes mål har även Foppa ett finfint läge att skjuta, men passar istället och det är ju synd.
* * *
Det är Verizon-under-playoff-decibel på vrålet när de kör en lång, utdragen 7th man-grej – syftande på att fansen är lagets sjunde man alltså – i en reklampaus i mitten av slutperioden.
Holy fuck faktiskt…
* * *
Mini-Homers balja var det inga fel på.
Han stor, som vanligt, i målgården men backade i smyg ut några meter, hamnade helt omarkerad mitt i slottet, fick en distinkt passning av Legwand och – disco!
– Ja, det händer inte så ofta, ler han, men alla tittade på pucken så jag tassade ut. Det var jäkligt skönt.
* * *
Nu är det bara några minuters kvar tills jag själv står med en kall Heineken på en Broadway-bar och smånoddar till nån klatschig Alan Jackson-dänga.
Det känns inte alldeles dumt.
* * *
Joel Ward framstår inte som nobelpriskandidat när han satsar stenhårt på en Avalanche-back, missar och smashar ansiktet i plexit.
* * *
Om bara några dagar spelar Ozzy Osbourne på Bridgestone.
Mitt tips är att Shea Weber står längst fram och headbangar då.
Man skjuter inte sådär djävulskt hårt utan att rådigga Ozzy.
* * *
Ouch, John J frågar ”gnuggade du Clitsome på några känsliga frågor”.
Det är på gränsen till det verkligt oanständiga.
* * *
Som Avalanche spelar lockas jag mer och mer av wennerholmska och calle johanssonska tesen om att Foppa blir trejdad till en contender vid trading deadline.
Jag ser honom helst, i tur och ordning i Washington, Tampa, Philadelphia, Pittsburgh och Vancouver.
Detroit?
Jovisst, men dit vill han ju inte.
Rangers?
Vi sa contender, eller hur?
* * *
Jaha, i morrn fortsätter Foppa Tour 2011 till Denver för de flesta av oss.
Men nu:
Broadway.
Vi hörs från Klippiga bergen.