Kampen om New York

Jamen, dåså.
Florida-semestern är avslutad och förkylningen i stort sett botad; det tog några bourbon, neat,  och en hård kväll med Peace & Love-ledningen på stan.
Nu jävlar kör vi igen.
Och det börjar på bästa tänkbara sätt, med ett klassiskt New York-derby.
De unga, uppkäftiga krigarna från Long Island har kommit in till stan och de blir nåt att bita i för ett – på hemmaplan – gun-shy Rangers.
Att de ligger näst sist i tabellen och sina vanföreställningar till trots inte alls har någon chans att nå playoff spelar till och med mindre roll än vanligt.
Islanders höjer sig alltid mot storebror – oavsett hur det ser ut i övrigt – men nu spelar de  dessutom med mer hjärta än någon annan och har alltså, mot allt förnuft, fått för sig att de är indragna i slutspelsracet.
Så häng med nu. Det kan bli riktigt lattjolajbans.
* * *
Kommer ner i lobbyn hemma på 38:e gatan för att ta mig över till västsidan – inte Biffens hood alls egentligen; jag är och förblir en östman – och inser direkt att jag gör bäst i att dröja mig kvar på Garden i flera timmar om Rangers torskar ikväll.
Där, i lobbyn,  står nämligen dörrvaktschefen Bazil. Bazil är hardcore Islanders-fan och håller ett skrockande anförande om hur han ser fram emot att få emot en gråtande svensk framåt aftonen.
– Go fuck yourself, Bazil, säger jag med ett leende.
Då skrattar han så det vibrerar i de fejkade marmorpanelerna på väggarna.
* * *
Det är ändå lite rart det där, att kidsen på Long Island lever i villfarelsen att de – med elva poäng upp till strecket – har med playoff-diskussionen att göra.
De påminner om unga brittiska popstjärnor som tycker  att de är bäst i världen fast de inte alls är det. Det spelar ingen vad omvärlden anser eller säger. De är övertygade om sin gudomliga storhet, no matter what – och ofta blir de, just därför, rätt lysande också…
* * *
Kyrre, lustigt. När jag igår natt spelade igenom det här derbyt i NHL 11 blev det 5-2. Islanders tog helt fåfängt ut Roloson – nä, jag vet inte hur man uppdaterar laguppställningarna; hjälp mig!– vid sällningen 4-2, men då störtade Duby Duby Doo enkelt upp och satte femman i tom kasse.
* * *
Var ju just där så jag borde ha fått mitt lystmäte, men när jag ser sändningarna från general manager-mötet i Boca Raton på NHL-kanalen får jag svårt Florida-kli igen.
De har byggt en studio mitt på jävla beachen och där sitter Burkie och McPhee och Holmgren och de andra i kortärmade skjortor och ser ut att ha de gött i solen.
Ett vinterboende i varmt klimat, det börjar kännas som ett livsprojekt.
* * *
Rangers skulle inte direkt må dåligt av några doser av den där vi-är-bäst-i-världen-attityden.
I synnerhet här på Garden.
Ska de kunna försvara sin åttondeplats måste de börja vinna hemmamatcherna – även med mig på plats.
Och det går bra att börja ikväll…
* * *
Jag har Harry, 1.5 år, på besök hemma på 38:e just nu.
Han hälsar att han tror att hans namne Dirty Harry Callahan sätter två ikväll.
* * *
Det är inte helt oväntat hjärnskakningar och fula tacklingar som stått i fokus under det där till synes behagliga mötet nere i Boca Raton – Uncle Juniors kärleksretrat i första säsongen, om ni minns.
Och precis som jag påpekade i listan häromdagen är det mycket snack och lite samlag.
Den enkla lösningen lyder: Långa jävla avstängningar och dryga böter, i synnerhet på återfallsförbrytare som Cooke och tok-Gillies. 20-25 matcher, det är vad det som allra minst ska kosta Cooke för övergrepp som det på Savard. Första gången. Andra ska säsongen vara över.
Det löser problemet, tro mig.
* * *
Han syns alltmer sällan i så här prosaiska sammanhang, men kors i både tak och golv:
Royal Oak, den här bloggens mångårige skidekick, gör idag debut i Gardens nya pressrum.
– Var hämtar man mat, lyder hans första fråga.
* * *
Apropå äta skulle man ju gärna vara en Florida-mosquito på väggen när Stealth-flygaren, Burkie och alla andra good-old -boys som kallar sig general  managers hugger in på biffarna under de romerska gästabud till middagar som jag föreställer mig ramar in såna här möten.
Sen, till konjaken, tänder Stealth-flygaren en dyr cigarr, knyter loss slipsen och börjar dra skabrösa anekdoter från förr…
* * *
Problemet i de nya Garden-faciliteterna är att de ansvariga inte dukar fram något krubb. förrän en och en halv timme
Eken blir vansinnig.
– Jag är så JÄVLA hungrig, fräser han med en blick som antyder att han snart börjar tugga på sin lövtunna laptop.
Strömsbro-legendaren är sig lik.
* * *
Hyggligt viktig match ute i Newark ikväll också. Slår Devils Thrashers också – och det skulle jag tippa att de gör – kan de börja plugga Little Miltons makalösa ”We’re gonna make it” i omklädningsrummet.
* * *
Såg ni Ritola igår? Två mål mot Leafs. Så firar borlängekillar sina födelsedagar.
Efteråt fick han en präktig raklödder-tårta i fejan av Vigge Hedman och vi – ja, borlängeboys håller alltid ihop – ruvar nu på lämplig hämnd.
Förslag mottages, särskilt från läsare med specialkunskaper om hur unga ångermanlänningar ska hanteras.
* * *
Själv tjejlyssnar jag just nu på Sators nya, ”Under The Radar”.
Den är svinbra!
* * *
Först kommer en vaktmästare och dammsuger runt skosulorna på oss. Sen står en hund (!) vid entrén och skäller i några minuter.
Gardens nya pressrum har inte bara fördelar.
* * *
Ja, jag hör till de som tycker att Chara borde ha fått betala för den vidriga Pacioretty-tacklingen.
Särskilt som han inte föreföll mer ångerfull än Tyson efter en knockout-seger.
* * *
Du kan tryggt strunta i det här, S-Avery. Din namne är petad – för andra matchen i rad. Inget är sig likt här längre.
* * *
Om det går som han hoppas får jag spela första spåret på Sator-skivan för dörrvakts-Bazil:
”Your up Gets me Down”.
* * *
Props till AIK. Att svepa regerande mästarna i första slutspelsrundan på ett decennium…det är jävligt stort.
Jag skulle inte vilja vara det lag som får möta dem i nästa omgång heller.
* * *
Om man nu vill se Rangers i slutspel, hur vill man då att det ska gå mellan Hurricanes och Sabres? Det tål att tänkas på ett tag.
* * *
Vad gäller klubbar med mycket pengar, som jag ser att ni diskuterar i kommentatorsfältet…MSG har just meddelat att de till nästa säsong höjer biljettpriserna till både Rangers och Knicks matcher med 13 procent.
Det känns rätt surt. Även om båda lagen överträffat förväntningarna i år har de inte direkt motiverat några såna sjuka prishöjningarna
Men fansen kan protestera bäst de vill. Så länge Dolan, ägaren, säljer ut the wooorlds most famous arena – och det gör han, alltid – skiter han förstås i exakt vilka det är som sitter här.
Sådan är kapitalismen.
* * *
En som kommer att försöka göra sitt livs match ikväll är Islanders-keepern Al Montoya.
Han var länge Rangers påläggskalv, men trejdades till Phoenix för nåt år sedan, skeppades i år vidare till Long Island och tro mig, när han nu får chansen att ge igen kommer han att ta den.
* * *
Eken har nu fått sin mat och ser belåten ut.
* * *
Och i Rangers-kassen börjar Kung Henrik, för femtonde matchen i rad. De kan ju inte gärna slänga in ungblodet Chad Johnson såna här gånger.
* * *
Dags för promenad mot pressboxen.
Vi hörs och ses i första periodpaus. Hoppas vi haft riktigt kul innan dess.