Motown Classic, del 2

Just så här hade jag hoppats att det skulle vara!
Högt tempo, få avblåsningar, kamp, intensitet och förtjusande jämnt.
Ge oss den här finalen till våren, hockeygudar, ge oss den här finalen!
* * *
Det står alltså 2-1 till Wings och ja, man ser ju tydligt att The Big Red Machine vill spela ikväll.
Då är det inte lätt att vara motståndare.
Men Caps är en fin lagmaskin numer, det också. Inte lika spektakulär som förra året, nej, men bra. Effektiv. Svår att tas med.
I like.
* * *
Harry?
Äh, han tyckte det var för tidigt på säsongen för att engagera sig och drog till Bloomingdale’s med sin morsa.
Så det är jag och djurgårdaren som sitter här och kollar.
Han håller på Kron Wall of Pain och ja, vem gör inte det.
* * *
Satan vilken bössa Zäta får på, rätt upp i nättaket. Visste man inte, att han hade så mycket muskler i armarna…
* * *
Det tycks råda konsensus om att jag ska åka till Newark på fredag och det var ju bra, för jag har redan ordnat ackreditering.
* * *
I powerplay saknas Bäckis, det kan man i alla fall slå fast.
* * *
Dogge Murrays Loui Loui-smäll diskuteras inte alls. Däremot får vår gamle vän Dagny – ja, Dany Heatly alltså – två matchers avstängning för armbågen i Otts huvud.
Den hade jag inte ens sett, men Versus visade den nu i pausen och ja, den var fan inte snygg.
* * *
Go Leafs, vill jag härmed ha sagt. Det är ikväll Fast Freddy Shoestring kliver fram och förstör säsongen för Canes.
* * *
Nu ska jag och djurgårdaren dricka lite kaffe.
Vi hörs sen.