Det roligaste som finns, del 6 – The End

Om jag haft sinnesnärvaro nog att skriva ner vad jag säger hade jag kunnat vara lika kaxig som Joel nu.

För när Eken i pausen före övertidsperren frågade vem som skulle avgöra svarade jag:

– Semin.

Bara flyt, förstås, men likafullt sant. Fråga Oak Man, han är ett sanningsvittne.

* * *

Bäckis hade försökt berätta vad som väntade, men Marcus Johansson verkar ändå lätt chockad över hur roligt det visade sig vara att spela slutspelshockey.

– Ja, säger han och rättar till en präktig snusprilla med tungan, det var skitkul. Publiken och allting…atmosfären, verkligen grymt.

Nervös?.

– Nej, det var ju bara att göra som jag gjort ända sedan jag började spela hockey.

Svårare än så är det alltså inte.

* * *

Man får tacka New York-skribenterna.

Jagade av tajta deadlines och, gissar jag, den miserabla internet-situationen lämnade de pressläktaren och försvann ner till Simones lounge under övertidsperioden

Då lättade det för oss andra, men så här kan vi bara inte ha det.

I morrn står Biffen hos wireless-handlarn och får hjälp att installera ny mobilsticka.

* * *

Vare sig jag eller Joel hade dock kunnat att Semin skulle få stå alldeles ensam mitt i slottet och damma på ett sånt sjujävla skott.

* * *

Jag håller med Johansson:

Publiken och allting…atmosfären, verkligen grymt.

Efter Ovies kvittering var det röda havet i Verizon återigen sådär surrealistiskt AC/DC-högljutt att det nu, flera timmar efteråt, fortfarande ringer i öronen.

Ojvoj, vilken arena det kan vara.

* * *

Bäckis trodde att han ”hade” Lundqvist vid det där friläget.

– Men han tog den med baksidan av skridskon, med hälen. Kul för honom, flinar han.

Vad det var han precis efteråt sa rakt in i tv-kamerorna minns Valbo-stjärnan inte.

– Förmodligen ”helvete” eller nåt sånt…

Förmodligen, ja.

* * *

Caps-fansen för ett jävla liv utanför arenan efteråt också. Det är som om de inte alls fattar att jag har The Mule i mobilen och att man då måste visa lite respekt!

* * *

Kung Henrik tyckte att han hade pucken blockerad tillräckligt länge ögonblicken före Ovies kvittering

– Det var lite jobbigt att det aldrig kom någon avblåsning, säger han men ordar sen inte mer om det.

Nästa match har redan börjat för honom.

* * *

Nu, vill jag bara meddela, blir det ännu roligare.

Det är ju när serierna pågått ett tag, när ett koppel sidestories får fäste, när lagen börjar hata varandra och man lär känna som slutspelet får verklig karaktär

Tänkte ni skulle påminnas om det, så ni inte sitter och tappar ert fina pepp!

* * *

Det sämsta med att NHL samarbetar med obskyra Versus är att inga hotell har den i sitt tv-utbud.

Dator? Visst. Men de flesta matcher på nhl.com är blackoutade – för att de sänds på Versus.

Moment 22, kallas det.

* * *

Henke är inte direkt glad efteråt, men inte heller så förkrossad som man skulle kunna föreställa sig.

– Det var ett jobbigt sätt att förlora på och om det varit en vanlig seriematch hade jag suttit här och grämt mig svårt nu, säger han och baxar av sig benskydden.

– Men nu är det slutspel och då är det bara att ruska av sig och fokusera på fortsättningen.

Som sagt:

Nästa match redan börjat för honom.

* * *

Mitt råd till Carl Gustaf Lindstedt i Anaheim – ja, coach Carlyle – är att slänga in Lilja.

I slutspelsserier mot tunga Nashville behövs ärrade skåningar.

* * *

Det gläder bloggen innerligt att så många nya kvinnliga skribenter plötsligt hör av sig i kommentatorsspåret.

Ni är hjärtligt välkomna.

* * *

Träning med endera laget.

Databutiksbesök.

Och sen Boston-Montreal på sportbaren på Grand Hyatt – förhoppningsvis med dator i högsta hugg, så jag får ta del av era kommentarer.

Där har ni min torsdag.

Vi hörs då och då,.