Krig på Manhattan, del 7 – The End

Ja, Gabby Gabby Hey kanske ska ta och göra som under grundserien och låta bli att backchecka…

Det är ett helt horribelt misstag karlfan begår när han slår bort pucken från Henke och ställer Chimera helt fri.

Som att ställa sig framför Höken just som han ska ta sitt livs bild. Eller sätta sig på ett modellbygge en arkitekt hållit på med i tre år. Eller rycka undan Ekens tallrik just som han ska hugga in på sina New York steak.

Men ja, det är sånt som händer efter fyra och en halv period, när hjärnan är lika trött som benen och alla kan säkert tänka sig hur slovaken känner sig när han just nu ligger och snurrar i sina laken på Upper West Side och försöker sova.

Tough shit.

* * *

Jag klev in genom North Concierge-entrén på Garden strax före fyra i eftermiddags.

Halv ett är jag hemma igen.

Det är ett väl långt pass i The Wooooorld’s most famous arena till och med för mig.

Nu är jag…ja, det känns lite magstarkt att använda ordet ”utpumpad” när man just stått i omklädningsrum och pratat med hockeyspelare som stämplat ut efter fyra timmar

Men det ska bli jäääääävligt skönt att sova,.

* * *

Handshake är just avklarad i Phoenix.

Wings lyckas alltså svepa Coyotes och är, som enda lag so far, klara för nästa omgång.
Nu väntar en längre vila – och det gör ju inget när man inte direkt förfogar över ligans yngsta trupp och har både Zäta och The Mule skadade.

Samtidigt tycker jag lite synd om Phoenix. De har mot alla odds lyckats kvalificera sig för playoff två år i rad – och båda gångerna omedelbart ställts mot en av de tyngsta slutspelsmaskinerna i modern tid.

Nu är frågan:

Var det sista gången vi såg en NHL-match i Arizona?

Risken finns.

* * *

Jodå, Lille Fridolf hörde Garden publiken och hissar vit flagg på presskonferensen:

– Listen, jag begick möjligen ett misstag när jag sa det jag sade (om Garden och publiken här). Men jag tycker vi ska låta spelarna avgöra det här och sluta oroa oss över vad jag eller publiken tycker, säger han.

Cred för det.

* * *

Jag blir alltid lite rörd av handshakes och tycker det är särskilt stort att se Terminator Samuelsson ge svenskarna i Wings en extra klapp.

För att inte tala om att se Dave Tippett och Mike Modano, strävsamt gammalt par i Texas, kramas.

* * *

Henke?

Don’t ask.

Den här deppen är top 3 under alla åren här i New York.

* * *

Mojo är glad – och tillsammans med Chimera the center of attention i omklädningsrummet efteråt.

Om det kan ni dock läsa på www.sportbladet.se just nu.

* * *

Det är Brooksie en tilltufsad Tårtan helst tar frågor från på sin konferens – och när han efteråt passerar New York Post-ankaret ger han honom en vänskaplig klapp i ryggen också, råkar jag se.

De har en något komplicerad relation, dom två…

* * *

Kvällens största händelse är egentligen vare sig Mojos två mål eller Gabbys praktgroda.

Det är det faktum att jag för första gången får hälsa på Storchen.

Jävligt coolt.

* * *

Nu går jag mot bingen.

Vi hörs till Vancouver-matchen i morrn, ok?