Ödessymfonin i Philly, del 2

Det finns psykologiska mål och det finns psykologiska mål.

Och så finns det mål som det McBacon just smackade in med mindre än en sekund kvar av första perioden.

Det innebar inte bara att Rangers kvitterade Flyers 1-0-ledning; det gav utdelning under fem-mot-tre-överläget och ni vet hur det är – utnyttjar man inte dom lägena har man ingen chans att vinna.

Nu blir det jädra intressant fortsättning på det här.

* * *

Exaj, tack, men det kan inte bli att så det ses som ett ”uppehåll” när jag inte skriver på två dagar.

Då blir det sån press att bloggen börjar kännas som en börda och så kan vi inte ha det, kan vi?

* * *

Jag tycker överlag att Rangers-spelarna visar bättre attityd idag, men de är fortfarande aningen statiska i sina uppspel och aningen klena i forecheckingen.

Framförallt det senare måste korrigeras. Det är Flyers dom möter nu, inte fucking Islanders.

* * *

Det ser ut som att Hanson Brother Carcillo och Page Six Sean tänker ha fin eftermiddagspicknick ihop.

Och fansen i Wells Fargo älskar varje sekund…

* * *

Här är vi glada å Pers och Växjös vägnar. Det är kul när serier som Elitserien förnyas. Men å andra sidan måste ju Front 242-Åke få tycka som han vill, no?

* * *
Det är inte som att Flyers inte har nåt att spela för. De förlorade ledningen i konferensen till Capitals igår och vill garanterat ha tillbaka den.

Bara så Rangers vet…

* * *

Sjysst Marco Tardelli-grin McBacon sportade efter sitt mål. Så ska det se ut, då bryr man sig.