Stora Stanley Cup-tipset
Nu ska vi tippa – och, som Eric sa häromdagen, sen sitta och begrunda hur fel vi hade…
Det är ju så.
Men vet ingenting.
Man bara tror.
Och de som försöker slå i omvärlden något annat är i allmänhet väldigt fulla av skit.
Som den nordiske kollega som efter fjärde matchen i finalserien ifjol sa åt mig att jag inte kunde något om hockey eftersom jag inte fattade att Flyers hade tagit över och skulle komma att vinna.
På efterfesten i Philly efter match sex undvek han mig mycket noga…
Så:
Ta det här för vad det är. Jag inbillar mig inte att jag vet nånting och är långtifrån säker på att det blir som jag tippar (så alla ”äh, dom har inte en chans, fattar du väl” kommer att mötas med en garanterad suck), men nåt måste man dra till med när årets största höjdpunkt står precis vid dörren.
EAST
•Washington Capitals-NY Rangers.
Tips: 4-2.
– Caps har vunnit en enda slutspelsserie under Ovetjkin- och Bäckis-eran. Det var mot just Rangers, för två år sedan. Jag tror dom gör det igen. Utan att – för första gången i så fall – behöva sju matcher på sig. Och det är ju lite konstigt för dagens Rangers-upplaga är bättre än den The Great Eight & co ställdes mot 2009. Tyngre. Svårare att spela mot. Smartare coachad. Mer uppoffrande. Och i målet står ju alljämnt samme Kung Lundqvist; fullständigt fenomenal den gången – jag hävdar fortfarande han aldrig varit bättre än i de första fyra matcherna i Capitals-serien. Men grejen är att jag tror att Caps också blivit bättre. Framförallt defensivt. De har, slutligen, lärt sig hur man spelar slutspelshockey och i längden borde det bli utslagsgivande mot ett motstånd som ifråga om talang ändå är underlägset.
•Philadelphia Flyers-Buffalo Sabres.
Tips: 4-2.
– Väldigt svårtippat, tycker jag. Sabres är ett av de lag som kliver in i playoff med starkast vind i ryggen och mest positiv känsla i truppen. De krigade sig in under de sista omgångarna – genom att spela sin bästa hockey för säsongen. Såna lag, utan så mycket att förlora, brukar kunna ställa till det. Till ekvationen hör också Flyers sedvanligt dubiösa målvaktssituation. Miller/Enroth känns som en mer pålitlig combo än Bobrovsky/Boucher/Leighton. Men om Pronger hinner komma tillbaka – och det börja komma positiva signaler därvidlag – ska slutspelsmaskinen Flyers ändå, med sitt djup och sin erfarenhet, kunna betvinga det unga och i playoff-sammanhang rätt gröna Buffalo.
•Boston Bruins-Montreal Canadiens.
Tips: 4-3.
– Om jag läste rätt är det här 33:e gången Original Six-fienderna möts i en slutspelsserie. Med tanke på allt ont blod som kokat lagen emellan den här säsongen kan det bli en av de mest klassiska. Boston är klart starkast och borde egentligen kunna vinna på knock. Men ni såg ju på Garden för en dryg vecka sedan…de har fortfarande en benägenhet att vika ner sig mental och tappa stora ledningar – och hamnar de i likadana situationer framöver kommer fjolårskollaps att börja spöka igen, lita på det. Den lilla detaljen, och en inbyggd rivalitet av den sort som ofta får normala betingelser att förlora i betydelse, talar för att de likafullt tvingas som satan för att ta sig vidare till nästa omgång. För Habs, som känns klenare defensivt än ifjol, är Carey Price det stora frågetecknet. Kan han ”göra” en Halak? Om inte riskerar de ledande personer som valde att satsa på honom istället för den lysande slovaken att få det hett om sina fransk-kanadensiska öron.
•Pittsburgh Penguins-Tampa Bay Lightning
Tips: 3-4.
– Så sent som idag kom nya rapporter om att Sid The Kid närmar sig comeback. Om det sker – och han är i närheten av den hisnande nivå han rörde sig på tidigare i vintras – kan fördelen väga över till Pens istället. Om inte har jag en känsla av Bylsmas välcoachade kollektiv kan få svårt att hantera Lightnings oortodoxa hybrid av 1-3-1 och blixtrande kreativ anfallshockey. Och Stevie Wonder har all anledning att känna sig nöjd över trejden med Islanders tidigare i vinter. Utan Roloson hade det inte gått.
WEST
•Vancouver Canucks-Chicago Blackhawks.
Tips: 4-1.
– Visst. Du-du-du-du-du-du-du…Canucks-spelarna kommer att få höra ”Chelsea Dagger” igen och det har fuckat med psyket på vissa nyckelspelare tidigare. Men den här gången snurrar de skjortan av sitt gamla spöke och bevisar att uttrycket ”tredje gången gillt” inte har uppstått ur tom luft. Känslan är densamma kring Vancouver i år som kring just Chicago ifjol. Mike Gillies har, åtminstone för en säsong, kunnat bygga ett komplett lag och nu ska det kompletta laget ta bucklan till British Columbia, punkt och slut. Samtidigt är mästarna svagare än senast. Spetskompetensen finns fortfarande där, men inte bredden. Och Crawford må ha räddat säsongen åt dem efter Marty Turcos väntade fiasko, men är han en keeper att hålla i handen när slutspelsåskan går? Jag tvivlar.
•San Jose Sharks-Los Angeles Kings
Tips: 4-0.
– Här tycker jag inte det finns så mycket att orda om. Sharks ska helt enkelt köra över att Los Angeles utan Kopitar och Williams.
•Detroit Red Wings-Phoenix Coyotes
Tips. 4-3.
– Zäta är skadad och Jimmy Howards står i mål. Det bådar inte gott – och vad det lider kommer att det sannolikt att vålla dem oöverstigliga problem. Men en förstarund mot Coyotes ska The Big Red Machine ändå överleva . Tippett är en fenomenal coach och Bryzgalov en mighty målvakt och därför är det inte omöjligt att utmanarna håller fortet på hemmais. I bläckfiskstanken i The Joe får de däremot, gissar jag, svårare.
•Anaheim Ducks-Nashville Predators
Tips: 3-4.
– Den som vinner den här serien kommer troligen att gå långt. De är västra konferensens två dark horses och jag beklagar att de måste varandra redan nu. Det kan absolut gå hur fan som helst här. Ducks har de bästa, mest flashiga offensiven, men det är ett av ligans tätaste försvar Corey Perry, Ryan Getzlaf och The Finnish Flash måste kryssa sig igenom och de gånger de klarar det ställs de mot Pekka Rinne – just nu lika svår att få hål på som en bottenfryst insjö i Karelen. Så jag tror ändå att det kan vara dags för Nashville – ett vidrigt jobbigt lag att möta överhuvudtaget – att vinns sin första slutspelsrunda nu.
* * *
So far fungerar nya datorn – den första egna någonsin faktiskt; alla jag haft tidigare har varit tjänstedatorer – alldeles utmärkt. Jag tror rentav att jag är lite kär i den…
Eftersom den är amerikansk ser dock tangentbordet aningen annorlunda ut. Naturligtvis har jag – ja, Eken då… – ändrat inställning så jag har å,ä och ö, men vissa knappar sitter likafullt på fel ställen.
Så ha tålamod om det så här i början blir några underliga /, ’ och = här och där.
* * *
Jaha, idag fick Crawford gå också, som tredje coach på bara några dagar.
Ska bli spännande att se vilka de berörda klubbarna vill ha som ersättare. Låt oss gissa att John MacLean inte återfinns på någons shortlist…
Bouchers succé i Tampa borgar nog snarast för unga satsningar. NHL är, ska man komma ihåg, en copycat-liga.
* * *
Det är konstigt det där draft-lotteriet. Devils vann alltså – men hade inte mer glädje av det än att de avancerade några platser i köordningen
Jumbon Edmonton får välja först och det lär innebära att Päjäärvi och Omark har en ny lagkamrat med det rätt fascinerande namnet Ryan Nugent-Hopkins till hösten.
Adam Larsson tippas gå som nummer tre och hamnar med all sannolikhet i Florida.
Gött för honom. Det är lite varmare i Fort Lauderdale än i Skellefteå.
* * *
Jag hade hoppats kunna resa till DC redan idag, för att pigg och kry anmäla min slutspelsnärvaro redan till Rangers morning skate.
Men den stora investeringen i Apple Store i Soho och annat som var tvunget att göras sköt de planerna i sank.
Nu sätter jag mig istället på tåget onsdag morgon och kliver in i Verizon Center några timmar före matchstart.
Det ska bli så löjligt roligt.
Bara att se Stanley Cup-loggorna på isen…ojvoj, ojvoj, ojvoj.
Vi hörs därifrån, mina vänner.
Det är nu det börjar…
