Do You Know The Way To San Jose?, del 3

Det är mer av samma vara.

Wings trycker på i princip hela tiden, skapar en ocean av chanser – men gör inga mål.

Och man behöver inte vara Leif Boork – eller Ken Hitchcock, för den delen… – för att läsa psykologin i det här:

Snart kontrar Sharks in ett skitmål. Så slutar det alltid såna här gånger. Och Krominator har alldeles rätt: Förmodligen avgör skägget Wallin…

* * *

Fan vad mycket snabbare en periodpaus går framför tv:n än i pressboxen.

Det känns som jag inte alls hinner få lika mycket skrivet – och det bevisar ju bara att jag håller för låga varvtal här i soffan.

Så fuck det här bekväma upplägget, bloggen måste ut och hustla igen.

* * *

Matchen har två superstars:

Annti Niemi, som plötsligt håller ren pekkarini-klass, och poeten från Sverdlovsk. Och han är alltså skadad i en hand. Kan ni fatta det?

* * *

The Joe rockar ikväll. Det krävs såna här matcher för att det ska hända.

* * *

Streaky Dan Claery alltså, vilket märkligt fall.

Antigen gör han hat trick – eller så lyckas han med den imponerande bedriften att missa lägen som det i den här perioden.

Och gör man inte mål där…ja, ni vet.

* * *

Jo, Toko – slips är viktiga saker. Dom ska man alltid bry sig om. Jag vet inte om det är den här styggelsen, men Babs har en ultratur-slips, använd i Game 6 2008 och i OS-finalen förra året.

Såna får såklart se ut hur de vill.

* * *

– Happy good night, sa tjommen som kom hit med delivery-pasta mitt under andraperren.

Det var en originell hälsningsfras.

* * *

Dom säger förstås att det inte spelar nån roll vem dom får möta, men vilka tror ni att the twins och de andra Vancouver-spelarna egentligen håller på när de nu sitter tillbakalutade i sina tv-soffor och bara har det gött?

* * *

Babs, jag sjunger för dig nu:

Do you know the way to San Jose?

I’ve been away so long, I may go wrong and lose my way.

Do you know the way to San Jose?

I’m going back to find some peace of mind in San Jose.

* * *

Ja, happy good night på er då.