Game 7

Hej och välkommen till Biffens branta uppförsbacke.

Det var ju last call, forever, på älskade Elaine’s igår – eller snarare i morse – och vi tog farväl med en bang.

Framåt halv fem vacklade yours truly, den siste gäst som någonsin satt vid ett av de ärevördiga borden, ut i gryningen.

Nu är det dagen efter, i alla bemärkelser, så nej – jag har inte lyckats ta mig till Boston och nej, jag är inte förmögen att trycka ur mig mycket till blogg före eller under det infernaliska Game 7-dramat i TD Garden.

Förstår om ni tycker det är dåligt, men sista natten på Elaine’s någonsin var helt enkelt ett måste och eftersom jag hade så underbart roligt har jag förlåtit mig själv.

Jag finns nu här i korresoffan och nåt inlägg då och då ska det kunna bli – och kommentatorsspåret är givetvis öppet. Välkomna att skjuta skarpt där.

Nu åker vi.