Sanningens ögonblick i Tampa

Dåså, då har jag knackat min sista krokodil i Naples-nejden.

Dags för live-hockey igen.

Tampa står inför elimination hemma i Forum och måste obönhörligen vinna – annars är säsongen över.

Det märks tydligt i den nu rent kväljande värmen i den sällsamma staden vid Floridas finaste bukt. Det är en helt annan anspänning och nerv i luften än före de tidigare hemmamatcherna i serien.

Men spelarna verkar lugna och säger att de alltid gör sina bästa matcher när pressen är som störst och låt mig redan här slå fast att jag tror dem.

Det blir en Game 7 i den här konferensfinalen.

Ni följer förstås med mig genom natten för att se om jag har rätt, eller hur?

Vore nice, tycker jag.

* * *

75:an mellan Naples och Tampa är en ren fröjd att köra, i synnerhet när hyrbilen är utrustad med satellitradio så man kan sitta och lyssna på NHL Channel medan förföriska platser som Fort Myers och Punta Gorda svischar förbi utanför vindrutorna.

Idag var det talkshow med två stökiga herrar som talade i mun på varandra men ändå lyckades analysera matchen igår, intervjua Babs Babcock om Rafalskis pensionering och slå fast att Lightning ikväll.

Sånt borde finnas överallt och Vikegård skulle passa utmärkt i rollen som frifräsare i ett sånt program. I just saying.

* * *

Bruins-spelarna verkar i och för sig inte direkt skärrade de heller.

Tvärtom, Tim Thomas gjorde för några dagar sedan en Mark Messier.

– Vi vinner serien, slog han fast.

Tufft. Den sortens profetior blir legendariska om de, som för The Captain, slår in. Och om de inte gör de kan de komma att jaga upphovsmannen resten av karriären. Man kan ju bara tänka sig, exempelvis, Rolos leende vid the handshake efter en sjunde avgörande…

* * *

För att lugna eventuella djurvänner i läsekretsen vill jag göra klart att jag inte skadat några krokodiler i Naples.

Jag bara råkar tycka att det egenhändigt komponerade uttrycket ”knacka krokodil” låter väldigt kul.

* * *

Mycket snack om att The Big Three måste kliva fram i Tampa ikväll.

Och faktum är ju att vi inte sett så mycket Vinny Lecavalier, Steven Stamkos och Marty St. Louis i de senaste tre matcherna.

– Nej, vi vet. Och vi vet att man räknar med oss. Det gör vi själva också. Vi kommer vara där för vårt lag ikväll, Lovar lille Marty.

Då så.

* * *

Det var nu inte bara hockeysnack i bilen upp hit – riktigt så skadad har jag inte blivit ännu. Man kan inte köra på en interstate i Florida utan att ägna åtminstone trekvart åt Tom Petty, det är en gammal sanning.

* * *

Och som sagt:

Rolo är tillbaka i kassen igen.

Boucher hoppas att hans night off i femte matchen ska ha samma effekt som Bobby Lous dito hade under Vancouvers serie mot Chicago.

– Luongo kom tillbaka matchen därpå och därefter har de bara vunnit, påpekar han.

Sant. Men han verkar inte fullt lika knepig och bräcklig som Rolo…

* * *

På väg till hallen, flämtande i min jävla kostym, ser jag ett Bruins-fan med slutspelets hittills coolaste t-shirt.

På den står, rakt över klubbloggan:

Milan Fucking Lucic.

* * *

Vet inte om ni såg det, men när jag talade med Daniel Sedin sent i natt erkände han att han ögonblicket innan Pjäxans klassiska segermål hade ropat åt domaren att pucken tagit i nätmaskorna ovanför plexit.

– Jag trodde det, men det var en jäkla tur att han inte lyssnade på mig, skrockade skyttekungen.

Ja, snacka om kaos om domarna dömt bort målet – efter att all den där konfettin hade singlat ner på isen.

Det hade blivit det mest genanta ögonblicket i Stanley Cup-historien.

* * *

För tredje Forum-matchen i rad råkar jag titta ut i korridoren utanför pressrummet just som Zdeno Chara kommer gående – i samma jävla beiga kostym.

Det måste betyda nåt, jag vet bara inte vad.

* * *

Stamkos slutspelsskägg börjar bli riktigt coolt. Han ser fan ut som Harry Nilsson – den storartade singer-songwritern.

* * *

Det är Furlatt-hatten och Sutherland som dömer ikväll och en av dem – för mig oklart vem – har de senaste gångerna han dömt Lightning gett dem 24 utvisningar och motståndaren nio.

Boucher får efter morgonvärmningen frågor om det oroar honom att se det namnet på ”the sheet” när det levereras.

Han svarar mycket uppriktigt.

– I’m aware of it. Very aware of it. Very, very aware of it..

Ha, vad är det för beef Furulatt-hatten – eller Sutherland – har med västra Florida?

* * *

Idag var det ännu tuffare att gå ut i kostym. Tänk dunjacka i bastu,

Men ni kan credot:

Stick to your style.

Så jag sitter här i den mörkgrå kostymen, svart skjorta och en tvärrandig slips i vitt och grått.. Jag ser kanske inte ut som a million dollar, men sådär en 670 000.

* * *

Någon sprider ryktet att Red Wings överväger att försöka ersätta Brian Rafalski med Tomas Kaberle.

Meh, Ken Holland röker väl inte crack heller.

* * *

Det är tveksamt om Bergenheim kan spela ikväll, tydligen.

Ett mycket tungt avbräck.

Men jag har lösningen:

In med Rito!

* * *

Lillbjörn och Storbjörn, är ni redo?

Jag läser på ert lysande tvåmansforum – bruins.blogg.se; rekommenderas alla som håller på björnar i allmänhet och såna från Boston i synnerhet – att ni hoppas på fokus.

Det gör jag så mycket, från er sida – så att ni hinner kommentera både här och där.

* * *

Sökte Vigge Hedman hela dagen igår, men fick aldrig något svar och utgick från att han laddade så hårt att han inte ville prata skit

Men halv nio nånting, när deadline för länge sedan passerats, ringde han plötsligt och hojtade om nyheten att jag bränt mig i Naples-solen.

– Det är typiskt borlängekillar att lägga sig vid poolen utan att smörja in sig. Ni har ingen koll, menade han.

Jaja, jag har i alla fall inte lämnat David Krejci ensam framför Rolo i trekvart…

* * *

Mitt stöd till Jagrs – eventuella – planer på comeback i NHL är helhjärtat.

Jag tror faktiskt man kan säga att jag älskar honom.

* * *

Öhlund fick jag dock tag på i tid och låt mig säga att det inte finns en lugnare, mer cool svensk i den här ligan.

Vad jag än försökte hetsa honom med inför kvällens infernaliska utmaning lät det ungefär som han uttalade sig om en träningsmatch med ett veteranlag hemma i Piteå.

* * *

Minns ni att jag berättade om den lille tjeckiske reportern som jobbar hårdare än alla andra under slutspelet.

Well, i helgen slog han personligt rekord.

Morgonen efter matchen här i Tampa i lördags tog han bagarväckningsflight till San Jose, såg matinén mellan Sharks-Canucks, gjorde intervju med Sami Salo åt finsk tv och tog sedan the red eye tillbaka till Boston samma kväll.

– Det funkar med om man tar sömnpiller, säger han glatt när jag nu åter träffar honom i Forum.

Det kallar jag engagemang – eller galenskap. Och ni får ursäkta, men Bjuppe kommer aldrig åka på såna mördarresor…

* * *

Springer rakt in i en hop spelarfruar när jag ska gå och hämta kaffe och ja, man kan ju undra – varför för fan såg man inte till att bli bra på hockey?

* * *

Det känns som att Mike Ryder kommer att spela en viktig roll ikväll – på ena eller andra sättet.

* * *

När jag kommer tillbaka med kaffet springer jag in i Mike Milbury istället.

Han är inte lika snygg, om man säger så.

* * *

Hur det här kommer att arta sig kan man undra. Hittills har det varit omöjligt att förutspå händelseförloppet i de här matcherna och det är det nu också.

Men låt oss hoppas att båda lagen går ut och knackar krokodil.

Då blir det drag.

Jag ber att få återkomma i första pausen.