Sanningens ögonblick i Tampa, del 5 – The End

Tampa – Boston 5-4 (Slut)

* * *

Mot Boston, baby.

Det hinner ju bli riktigt gastkramande där på slutet, men Lightning lyckas hålla undan och vi får alltså en Game 7 i TD Garden på fredag kväll.

Underbart.

Den matchen har ju precis alla förutsättningar att bli en klassiker.

* * *

Vadådå, Kromator – varför unnar du inte gamle Bjuppe lite ljus och lite värme, för att nu helt – helt! – otippat citera Åge Alexandersen.

Men du kanske känner som Öhlund.

När jag är klar med min lilla intervju och stoppar undan intervjubandare tittar han på mig och säger helt kort:

– Du…solskyddsfaktor.

* * *

Kaaaaaaaaaaaaberle, Kaaaaaaaaaaaaberle, Kaaaaaaaaaaaaberle.

Ja, sorry – jag bara tyckte han var värd en sån håna-målvakten-ramsa.

* * *

Ja, Lillbjörn, Malone filmade – men Ference gav i sanning igen med samma mynt i sekvensen därpå.

Furlatt-hatten kan man sälja vad man vill till.

* * *

Den så kallade löken blommar – Bruins gör plötsligt mål i powerplay.

* * *

Vigges skepparkrans börjar anta så vildsinta proportioner att jag måste fråga om han själv tycker att den är snygg.

– Mja, tjejen gillar den i alla fall, säger han.

Det kallar jag kärlek.

* * *

Lillbjörn, mitt hjärta slår lite för dig – även om jag personligen tycker det är sketakul med en Game 7.

Nu ser vi fram emot att höra vad du och Storbjörn kommer fram till i morgon igen.

* * *

Som någon påpekade i kommentatorsspåret tidigare idag:

Om Tampa vinner på fredag är det klart att Stanley Cup-bucklan kommer till Ö-vik i sommar.

– Ja, och då ska den fan till rätt sida av stan, säger Vigge innan han kommer på sig.

– Det där går det inte att tänka på ännu, säger han fort, men…ja, det skulle såklart vara väldigt kul att spela final mot killar man känner så bra.

Det tycker vi vid sidan om också.

* * *

Stamkos proved you wrong, jeus, det är du tvungen att ge honom.

Själv ger jag honom att det ser rätt coolt ut när han går förbi i en T-shirt med smeknamnet Stammer på ryggen.

* * *

Kedjan med Krejci, Lucic och Horton stod för Bostons samtliga mål ikväll och har knappast gjort en bättre match på hela slutspelet.

– Ja, they came up big for us och det ger hopp. Om de spelar likadant på fredag gillar jag våra chanser, säger en i övrigt rätt butter Julien.

* * *

Nu säger jag som den nyblivne 70-åringen från Duluth i Minnesota:

I’m going back to New York City, I do believe I’ve had enough.

I morrn är det hockey- och bloggfritt, men vi hörs i sanning på lördag igen.