Stanley Cup Fever Down South

Idag, på krabb-lunchen på Big Joe’s, var det en tjomme som drog av ett hurtigt ”howdy” på riktigt, så det känns mer klockrent än någonsin att inleda denna sändning från down dixie med den klassiska cowboyhälsningen.

Alltså:

Howdy!

Bloggen är alltså kvar i Nashville och ska se Game 4 mellan Predators och Canucks i The Stone.

Det är, tror jag, en helt avgörande match för den här serien.

Om Canucks skaffar sig 3-1-ledning, då är det nog rätt så kört – de har rimligen lärt sig av flirten med katastrofen i första omgången. Om Preds istället kvitterar, då kan det här bli en lika gastkramande thriller som de bästa serierna i första omgången.

Min rekommendation är att offra ytterligare en natts sömn och hänga med här

* * *

Det var ett rätt omtöcknat mediauppbåd som samlades i The Stone i morse – det blev uppenbarligen blivit en lång rond på Broadway för kollegorna i natt.

Så Barry Trotz, som vet vad han bor i för slags stad, inledde sin presskonferens med en road blick på den sorglustiga församlingen.

Sedan sa han:

– You know guys…ju närmare vi kommer the weekend, desto vildare blir det därute…

* * *

Det blir en goldout här ikväll också, så jag befarar ny kommentatorsspårsdebatt om hur färgen gul definieras.

Låt mig förekomma er alla genom att berätta att jag på väg hit från hotellet såg en hel drös av de där omtalade tröjor i dagsljus och hur de nu än kan tänkas se ut på era skärmar är de i verkligheten gula som Elton Johns brick road, Ringo Starrs u-båt, New Yorks taxibilar och de svenska fansen tröjor på de där tyska läktarsektionerna sommaren 2010.

Basta!

* * *

Gamle boxarnäsa Biff hörde, ber jag att få påpeka, inte till de som såg ut som härsket smör i morse.

Jag drack två – två! – Heineken medan jag tittade på en country-version av Olle Ljungström som sjöng Merle Haggard-covers.

Mer än så blir det inte dagen före en slutspelsmatch, eljest förlorar jag min blick för spelet här i bloggen.

* * *

Står och studerar när Sami Salo – som förmodligen spelar ikväll – håller en kort, meningslös presskonferens i omklädningsrummet, men nej.

Han verkar inte vara gjord av annat material än andra, han ser ut precis som vem som helst.

Det betyder att han, möjligen den mest skadebenägne i NHL-historien, bara är Alexander Lukas antites och förtjänar vårt medlidande.

* * *

Ett av många legala skäl till att tacka nej till den där eländiga vm-turneringen är i mina ögon det oerhört otacksamma i att komma dit och kanske inte vara i form – och sen bli utskälld som ”överskattad jävla miljonär” och allt trevligt ”fansen” häver ur sig.

Jag hoppas Bäckis och hans tumme får en lugn och fin och skön sommar hemma i Gävle-bukten jag.

* * *

Trots att jag själv var så föredömligt lugn tvingades jag återigen hjälpa kanadensare att uttala ”Örnsköldsvik” för fulla kanadensare ute på byn igår.

– Du gör det för svårt. Säg bara Ö-vik nästa gång, tipsar Daniel Sedin efter morgonvärmningen.

Det ska jag i sanning lägga på minnet.

* * *

Capitals GM, McPhee, meddelar för övrigt att han helst ser att Lille Fridolf återvänder även nästa säsong.

Kom inte och säg att de inte har tålamod i The District…

* * *

Micke Samuelsson och Daniel sitter intill varandra på omklädningsrumsbänken och skrockar efter värmningen, lite som Beavis & Butthead faktiskt.

De har båda sett Dagny Heatlys möte med Kron Wall of Pain och har svårt att dölja sin förtjusning.

– Kronwall alltså, flinar Samme, han kan sånt där.

Ja, han kan ju det.

* * *

2-1-underläget i serien kvittar, det är dundrande förfest på Broadway och plazan utanför The Stone även idag.

Precis utanför pressentrén har någon dumpat ett lass snö – var hittade dom det, i södern? – och sen får fansen slänga snöbollar på en Canucks-logga på väggen.

Elakare än så blir det inte på idrott down south.

* * *

Trotzen har i dagarna två orerat om att Canucks är bra på att filma till sig utvisningar, men när någon av de dimmiga murvlarna i morse frågade om han försöker påverka domarna viftade coachen avvärjande med sina korta armar.

– Nej nej, sånt håller inte jag på med. Det tjänar man ändå inget på.

Eller hur.

* * *

Att de äntligen ringt Marcus Johansson indikerar att Mårts och Garpenlöv ändå har lite hum om vad som pågår här borta, men låt mig ändå förtydliga:

Mojo har varit de två första slutspelsomgångarnas bäste svenske forward, varken mer eller mindre.

* * *
Horny – som de helt skabröst kallar Bengan Hörnqvist här – och hans kedjekamrater Fisher och Kostitsyn har press på sig ikväll.

Alla media outlets som följer serien har i princip grejor om att de måste börja producera i den här matchen.

Och Bengan håller med.

– Vi spelar inte så bra just nu, men vi vet vad vi ska göra. Vi måste få in pucken på mål oftare. Då kommer vi förhoppningsvis få fler chanser, säger han och han gör det med en blick som antyder att det kan bli åka av när Predators förstalina är på isen den här gången.

* * *

Vet ni vem som är the hardest working man i Stanley Cup-slutspelet?

Nej, inte Alexander Semin…

Det är Zdenek – en tjeckisk fotograf som bor i Montreal och under slutspelet reser mer än någon annan. Han har ingen budget alls, så han tar sig fram på nattbussar och superbilliga flyg med tre conections mitt i natten, men han är alltid i tid – och sen jobbar han som ett svin dygnet runt åt alla tv-bolag som kan tänkas vilja ha material. Ofta gör han intervjuer med europeiska spelare och låter dem svara på sitt modersmål medan han håller fram en mikrofon till vilken han byter ”huvud” beroende på vilket land det gäller. Jag har sett både SVT- och TV4-loggan i väskan han släpar över kontinenten.

Inte sedan Mattias Brännholm dundrade runt i USA för SVT:s räkning har jag sett något lika imponerande.

* * *

Jag hade tyvärr ingen gul slips med mig, så:
Grå kostym, svart skjorta, grå-svart slips.

Där har ni The Bjuppe outfit i Music City ikväll.

* * *

Samme var alltså lite sur för att han degraderades till fjärdelinan och fick begränsat med istid i tisdags och jag frågar om han berättat det där coach Vigneault.

– Nej, det märks nog vad jag tycker ändå, säger han.

Det kan man tänka sig, ja.

– Men, fortsätter han, egentligen är det där en rätt bra situation för mig. När jag blir utmanad på det viset känner jag lite revanschbegär och det brukar gynna mig.

Det kan man också tänka sig, ja…

* * *

Kolla här, Robyn i Broad Street Bullies-tischa:

Det borde inspirera Giroux och de andra till en ny, historisk vändning mot björnarna.

* * *

Eken febrar över BBQ-tugget i Tampa igår, men då skulle han se här.

I The Stone verkar det som att de vill bevisa att vi befinner oss i en trakt där tillredning av gris är en religion.

Vår Oak Man skulle sitta kvar och slafsa med ribsen till långt in i tredje perren om han var här – och han skulle göra det så den suveräna steksåsen stänkte i taket.

* * *

Canucks förnekar, men Vancouver-media kan inte släppa intrycket att Henrik Sedin lider av någon form av skada.

Det ska synas på hans skridskoåkning, menar dom.

Så ni som kollar på tv kanske kan titta lite noggrant på den detaljen och säga vad ni tycker.

* * *

Alice Cooper kommer ikväll också, är det likt.

– Jag älskar hockey, säger han till Tennessean.

Något otippat.

* * *

Daniel Sedin har tillsammans med Corey Perry och Steven Stamkos nominerats till Ted Lindsay Awards – det pris som spelarna i NHL själva delar ut och därmed kanske det finaste av dem alla.

* * *

Ja, vad tror ni om det här nu då?

Det lär bli jämnt och målsnålt igen, men jag har en liten känsla av att Predators samlar sig till en ruggig urladdning och vinner detta.

Motbud på det?

De reder vi i så fall ut i första pausen, då jag återkommer här.

Tills dess:

Ha en underbar förstaperre!