NHL Awards

Jag hoppas Lidas, Daniel och Loui Loui har mer flyt under Awards-galan i morgon natt än vad jag hade på casino-golven under gårdagsnatten.

Fru Fortuna var en riktig satkärring och nobbade varenda dans, utom en på slutet och då fick jag bara hålla handen – inte kramas.

Men vi har lärt oss av de hockeyspelare vi följer i den här bloggen och ger aldrig upp.

Om några timmar går vi åter till hård attack mot crapsborden igen.

Håll en tumme för Bjuppe The Gambler.

* * *

De nominerade spelarna har nu samlats på The Palms, omsusad resort strax bortanför Strippen, och håller under tisdagseftermiddagen ett informellt och väldigt avslappnat pressmöte i ett ballroom av klassiskt amerikanskt snitt.

Ja, Loui Loui är så avslappnad att han glömt kostymen hemma. Istället kör han t-shirt, shorts och Converse – utan skosnören.

Punk!

* * *

Jodå, Hank. Jag har allt träffat Hockeysverige-Bodin. Det är hur stort som helst att plötsligt få höra mer dalmål . Och det är inget dåligt dalmål heller. Det är dalmål med Ludvika-vibe – vilket innebär att det är ett outtalat hot i lika hög grad som en dialekt.

* * *

Vegas verkar inte ha mycket frukta av de svenska hockeystjärnorna.

Lidas säger att han inte spelar alls – och Loui Loui har enligt egen utsago varit mycket försiktig vid borden.

Det är ju typiskt – de som verkligen spränga banken, de försöker inte ens.

Men till Danne Sedin kan vi i alla fall sätta lite hopp.

– Ja, det är klart jag ska gambla. Det är ju Vegas!

Härligt, vi ses vid crapsborden på Bellagio framåt tvåtiden. Jag behöver en finansiär…

* * *

Alla spelar står, eller sitter, på små podium under pressmötet.

Utom Chara.

Det behövs inte i hans fall…

* * *

Loui Loui börjar grimasera när ämnet Brad Richards kommer upp till diskussion.

Han är inte glad över att, förmodligen, förlora sin radarpartner.

– Men jag och några andra andra, till exempel Jamie Benn, får kliva fram och axla ett större ansvar om det skulle bli så, klargör han.

* * *

Sverige börjar locks nu. Lidas med familj hinner hem till Detroit och vända efter det här äventyret; redan på midsommarafton går flyget mot Stockholm.

Daniel Sedin väntar dock till första juli.

Och det är klart, han måste vara kvar här och hjälpa mig att hämnas på Sin City.

* * *

Nu ska jag och Eken ut och göra en Hangover.

Väl mött till galan i morrn.

Vi börjar med Biffen Awards…