Stanley Cup-final 2011, del 31
Back in Boston – men bara nätt och jämnt.
Stanley Cup-finalen 2.0 börjar nämligen med en präktig katastrof för gamle Bjuppe.
Just som jag släpat ner en fullknökad, blytung resväska på perrongen på Penn Station går den sönder. Väskan alltså. Låset liksom bara exploderar och ögonblicket senare ligger kalsonger, snusstockar, strumpor, elsladdar och slipsar spridda i vimlet av resenärer på den skitiga betongen.
Såna gånger vill jag bara gråta, men då kommer väl Mike Milbury och säger att jag är en kärring så jag står istället och hyperventilerar några sekunder. Sedan rafsar jag ihop skiten, får hjälp av en konduktör att låsa väskeländet på nåt nödtorftigt vis och hinner precis, genomblöt av svett, med tåget norrut.
På stationen i Boston får jag bära hela fanstyget i famnen tills jag hittar en taxi och sen upprepas samma procedur på hotellet.
Såvitt jag kan konstatera blev inte minsta strumpa kvar på Penn Station och det var ju bra, men vad fan – vad är det ödet vill ha sagt med en sån mardrömsincident?
* * *
Ja, den store Brooksie ser alltså till att ge Milbury några välförtjänta lavetter han också.
http://www.nypost.com/p/sports/more_sports/milbury_aim_crass_warfare_ZZFo9ePSNTsQQp2S6MzJtL.
* * *
Någon som känner till en bra väskaffär i Boston?
* * *
Hoppar man av Stanley Cup-cirkusen i en match får man räkna med rynkade näsor när man återvänder.
– Jaså, skrockar alla jag möter i pressutrymmena i Garden, det passar att komma tillbaka nu.
Jag får nu jobba hårt för återupprättad acceptans, men kommer sannolikt inte att få någon med mindre än att det blir en sjunde match och ny cross country-resa.
* * *
Båda lagen har långa träningspass i TD Garden denna regniga, blåsiga söndagseftermiddag, men approachen skiljer sig minst sagt åt.
Medan Canucks kör alla möjliga varianter under en till synes helt normal timme ägnar Bruins i princip hela passet åt backskott – merparten i kortplanket.
Jag överlåter åt läsekretsen att dra egna slutsatser.
* * *
De många flygtimmarna har dock tärt på kollegorna och det sägs nu att inga håller hårdare på Canucks i morrn än lokalreportrarna här i Boston.
De vill – i lönndom, förstås –slippa fler flygresor över kontinenten…
* * *
Om ni lyssnar noga på upptagningen från dagens presskonferens med The Twins och Bobby Lou kan ni höra en mas ställa fråga på sin allra vackraste engelska…
* * *
Ena halvan av Gin & Tonic mitt under Canucks träning:
– Måste de passa så förbannat mycket hela tiden!
Ja, ibland kan man undra.
* * *
Det är mycket surr om att Bobby Lou efter femte matchen kläckte ur sig att han hade tagit pucken Tim Thomas släppte in – och gjort det lätt.
Framförallt har Bruins-spelare reagerat negativt på stöddigheten.
– Fast sett till hela kontexten var det ingen negativ kommentar, försöker Bobby Lou under söndagens presskonferens.
Likafullt:
Det är väldigt, väldigt onödigt att spetsa en redan infekterad final-guacamole med den sortens citat. De leder aldrig till något gott.
* * *
Nu ska jag och Oak Man fira vår gemensamma förträfflighet med middag på bättre fransk restaurant.
Vi hörs i morrn igen, lagom till säsongens största jävla match.