Stanley Cup-final 2011, del 33

Nu ni, pojkar och flickor.

Nu är det allvar.

Nu är potten i princip så hög den kan vara.

Nu är Lord Stanley in the house.

Finalen kan kort sagt avgöras ikväll och världens mest mytomspunna buckla lyftas mot halltaket.

Stämningen i TD Garden är timmarna före första nedsläpp därefter.

Elektrisk. Högtidlig. Nästan…ja, overklig.

Det är min innerliga förhoppning att jag ska kunna förmedla något av denna knotterhudsframkallande atmosfär under natten.

Häng med, för guds skull – history will be made…

* * *

I kväll spelar han sitt livs största match.

Så vad gjorde Henrik Sedin när lagkamraterna tränade i morse.

– Mja, jag löste korsord, berättar han.

Korsord!

Herregud, då har man is i ådrorna…

* * *

Tack för tipsen på väskaffärer.

Jag åkte dock ner på Macy’s och köpte ett stort jävla Samsonite-monster och kan nu frakta bucklan till Vancouver åt Mike The Handler Bolt om det behövs.

* * *

Men det där är ju bara en av många faktorer som förklarar varför Henrik Sedin är elitidrottsman och jag inte.

Inför en uppgift som den han står inför i natt hade jag befunnit mig i konstant panik och inte kunnat skilja A från B, än mindre lösa ett satans korsord.

Men han sätter sig lugnt ner och funderar över vad ”klassisk pokal som hockeyspelare drömmer om” ska vara på lodrät åtta.

* * *

Jag kan ha varit på bättre restauranger än L’Espalier, på Boylston Street, men jag kommer inte på några just nu.

Bara de sex ostsorter vi rundade av med – några av den sort som svarar på tilltal – fick Bjuppe och Oak Man att tala i tungor.

Sen kom notan och då blev vi stumma istället, men det var värt varenda cent.

* * *

Efter måndagens morgonvärmning blir tvillingarna plötslig intervjuade av Joe Gannascoli – också känd som Vito Spatafore!

Jovisst, skådisen som spelade Vito i Sopranos har på nåt sätt fått en ackreditering och går omkring med ett skumt tv-team och gör inslag i environgerna.

Jag kan förstås inte låt bli att gå fram och hälsa och han blir alldeles smickrad.

– Sweden, eh? Är ni stora Sopranos-fans där?

Är pucken platt?

Han påstår sedan att han är stort hockeyfan och extraknäcker åt ett litet tv-bolag från Jersey, men jag fattar nog.

Tony har satsat stora pengar på Canucks-vinst och nu har han skickat Vito för att upplysa The Sedins att det är bäst för dem att börja producera nu…

* * *

Jag vet, Dahlgren – för de som inte reser särskilt ofta ter sig sådant gnäll obegripligt.

Men tro mig, att göra den sortens sextimmarsresor om och om igen i två veckor är fullständigt utmattande och ja, the dirty little secret är att lokalreportrarna här i Beantown i hemlighet håller en tumme för Canucks ikväll.

* * *

Favorit i repris:

Om ni tittar noga på den intervju Niklas Holmgren gör med Jeremy Roenick under sändningen ikväll kan ni alltså se en glatt flinande dubbelhaka svischa förbi i bakgrunden…

* * *

Bobby Lou låter käften gå för mycket.

Nu har han beklagat sig över att han minsann berömt Timmy Thomas serien igenom men – snyft, snyft – inte fått höra ett enda vänlig ord från andra hållet.

Thomas replik:

– Jag visste inte att det var min uppgift att pump his tires och antar att jag måste be om ursäkt för det.

Touché!

* * *

Frågan är vem som gör ”the honors” i TD Garden ikväll – alltså ställer sig på läktaren, i matchtröja och skickar iväg den Bruins- fana som sedan förs runt hela rinken.

Första matchen var det Cam Neely och andra Bobby Orr.

Hur toppar man de namnen?

Med Pebben, skulle jag vilja svara, men han är upptagen med Fast Freddy Shoestrings alltjämt pågående svensexa, så jag tippar på Nathan Horton.

Då blir det emotionellt.

* * *

Nej, inte hade Henrik Sedin några problem att sova i natt heller.

– Nej, det var som vanligt. Kanske blir det lite värre nu på eftermiddagen före matchen, men jag tror inte det, säger han.

Fy fan, jag hade behövt läggas in för observation.

* * *

Det bara slår mig plötsligt:

Tänk att Washington och New York Rangers en gång var med i det slutspel som når sitt cresendo nu.

Det känns som en helt annan tidsepok, en helt annan värld som inte har något med den vi lever i nu att göra.

* * *

Det börjar bli en allmän sanning att Tim Thomas vinner Conn Smythe oavsett om Bruins tar titeln eller inte.

Jag har inget att invända mot detta – vem skulle annars vara slutspelets MVP?

* * *

Just som jag skriver det lyckas jag tappa en öppen snusdosa över tangentbordet.

Nordamerikanska kollegor tittar på mig med avsmak medan jag, lätt stressad, försöka sopa bort smulorna.

Det är inte min tid just nu, that’s for sure.

* * *

Vissa fragment av Shoestrings svensexa börjar bi kända. Jag hör om duetter med Lasse Berghagen och jag hör om 4 G i stridsflygplan.

Taskigt?

Ja, men det är garanterat många som har hämnd att utkräva på den goa gubben…

* * *

Nu är det danska reportrar på plats också och jag rycker till varje gång jag hör ett ”halv fjärs” bortifrån Jannik Hansens omklädningsrumsbås.

Det där språket är lika malplacé i den här världen som franska är på en raggarfest i Orsa.

* * *

Går all in i the dress department ikväll. Kostymen är gråsvart, skjortan mörkt röd och slipsen ett underverk av grått och silver.

Är Lord Stanley i hallen så får man ju kamma till sig, liksom.

* * *

Tyler Seguin säger det inte rakt ut, men han hör på honom att han tänker göra en sjujävla match ikväll.

Det gäller bara att Claude slänger in honom i powerplay igen, tror jag.

* * *

– Du och din jävla kamera.

Calle Johansson suckar tungt när han återigen tvingas posera för Bjuppe.

Alla är inte lika förtjusta i mina bilder som ni…men sent i natt planerar jag ett nytt galleri för er!

* * *

Ser Daniel Sedin såga i en klubba.

Han är inte direkt Martin Timell, tror jag mig kunna slå fast.

Men så är ju favoritprogrammet på tv ”Baka med Leila” också, eller vad det var han sa i vintras.

* * *

Den som vill ha fortlöpande rapporterar kan följa min högt värderade Jarkko Superstar i natt också.

Kolla www.sportbladet.se

Jag lallar som vanligt med mina pausinlägg.

* * *

Dom sa det igår, Daniel och Henrik:

– Vi ska göra våra livs match.

Det är ett måste. Canucks har inte en chans att vinna här, i ett kokhett TD Garden, om inte deras två största stjärnor höjer sig ett par snäpp och börjar producera, så är det bara.

Men dom uttryckte de där orden med sådan sammanbiten övertygelse att jag inte blir förvånad om de faktiskt gör det ikväll.

* * *

Aftonblat är på plats igen.

Vi har åter fått två platser på pressläktaren under det egenartade namnet, men Marco Polo-Persson är hemma i Estocolmo igen så den som kan fejka en ackreditering och ta sig in backstage är välkommen att se final nummer sex med mig…

* * *

John J, du såg den stora nyheten va?

Columbus har skrivit nytt tvåårskontrakt med din hjälte Grant Clitsome!

* * *

Ni fattar va, det här kan mycket väl vara säsongens allra sista liveblogg.

Därmed hoppas jag på rekordartad aktivitet i kommentatorsspåret.

* * *

Death Cab For Cuties ”Codes and Keys” är bästa låten just nu, bara så ni vet.

Oavsett om jag i morgon åker tåg till New York eller flyger till Vancouver ska jag plugga den på högsta volym hela tiden.

* * *

En trött nordamerikansk kollega kommer fram och frågar:

– Edler…skapar han lika mycket rubriker på svenska?

Ha ha, de som försöker klämma användbara citat ur den hårde jämtlänningen har ingen lätt uppgift.

* * *

Tydligen har myndigheterna beslutat att stänga alla spritbutiker i Vancouver.

Verkar svara en smart idé.

Om Canucks vinner ikväll kommer den där stan lossna i sina fogar och ramla ut i Stilla havet.

* * *

Plötsligt kommer Patrice Bergeron joggande genom pressloungen, i träningskläder, och några minuter senare återvänder han – med en stege i famnen.

Ett sånt mysterium!

Eller så har han tagit det där påståendet om att ”det är som att bestiga ett berg” att spela Stanley Cup-final lite för bokstavligt.

* * *

Man saknar ju Marco Polo-Persson. Boston är inte riktigt Boston utan honom.

* * *

Det är obönhörligen säsongens sista match i TD Garden också – och det är uppenbart att många bostonites tjurar över att de inte kan vinna titeln här hemma.

Men hemmalagen får aldrig vinna Stanley Cup nuförtiden, det har hockeygudarna helt enkelt bestämt.

* * *

Lyckas inte slå någon stepp på isen, tyvärr. Det står en polis vid zamboni-entrén och grymtar åt alla som kommer i närheten.

Däremot har jag klappat lite på stolparna i målburen Tim Thomas vaktar i första och tredje perioden. Det kan ni ju tänka på när Edler träffar ramen med ett rungande slagskott i nåt powerplay.

* * *

Mitt tips är ju att det blir att boka flyg till Vancouver under småtimmarna.

Bruins var helt överlägsna under de två första matcherna här i Garden och när du nu åter får byta först har jag en känsla av att de har kraftig fördel.

Dessutom kommer många av de orutinerade i Canucks att få stora Stanley Cup-frossan, det är mer eller mindre givet.

Så – 4-2 till Boston, säger Bjuppe.

Och nu kör vi.

Håll i er, det är en klassisk match vi får se denna bella notte i Boston.