Stanley Cup-final 2011, del 9
Vancouver – Boston 1-0 (Period 1)
* * *
Fingerbitaren Burrows slår till i inledningsperiodens enda powerplay och lyckas vispa in ett skott som TT nog borde ha tagit.
Men någon påtaglig hemmadominans går det i övrigt inte att spåra.
Det är precis som Julia säger:
Lite stressigt, lite haspligt och lite chansartat
Om det fortsätter så kan vad som helst fortfarande hända.
* * *
Att Manny Malhotra verkligen är med behöver ingen betvivla.
Så fort Canucks kommer ut, och fansen ser nummer 27 i kön, börjar de skandera:
– Manny, Manny, Manny!
När han sedan gör sitt premiärbyte och, helt i enlighet med hollywoodsk dramaturgi, vinner första tekningen blir det folkfest i Vancouver.
Vackert.
* * *
Under de första tio minuterna är det lätt att vad bägge coacherna skickat ut sin spelare med för budskap:
Smäll på dom jävlarna.
Det proppas ett tag som vore det Super Bowl snarare än Stanley Cup-final.
* * *
Hinner efter värmningen spana in Viasats kommentatorskrypin.
Det ligger på motsatt sida från vanliga pressboxen, ovanför utvisningsbåsen, och meddelas kan att Holmgren och Calle har det väldigt trångt men trivsamt.
Nu behöver ni inte fundera mer över det.
* * *
Men Malhotra ser, bakom det där heltäckande visiret, ut som han ska bomba al Qaida-ställningar i Pakistan.
* * *
Så mycket fladderpuckar, konstiga studsar och felpassningar som det är kan man börja misstänka att isen inte mått helt bra av två konserter på två dygn.
Jävla Supertramp.
* * *
Nej, Rob! Inga fem perioder ikväll. Det är bagarväckning pyramidale imorrn igen – och sedan en lååång flygresa till Boston, via Toronto.
Jag ber om nåd…
* * *
Ryder skjuter bokstavligen masken av Luongo.
Coolt.
* * *
När Bono nu varit i Edmonton och som tack för lift i regnet gjort hjälte extraordinär av Oilers-centern Brule kunde man ju tro att Canucks skulle byta intro-musiken.
Men icke, de kastar sig som vanligt ut på isen till tonerna av ”Where The Streets Have No Name”.
Vad är dealen med det, någon som vet?
* * *
Det är stendum utvisning Chara tar. Eller rentav Zdeno-dum.
* * *
Stassen, för fan. Jag glömde ju den i introt.
Well, vi kör svart i grunden och sedan den ljusbeiga vårkavajen med matchen beige-spräcklig slips.
Alla kommer osökt att tänka på ZZ Tops ”Sharp Dressed Man”…
* * *
Stort reklampaus-jubel:
Trevor Linden blir inzoomad i jumbotronen.
* * *
Har ni fått någon tv-info om Torres? Det såg ut som han gjorde illa sig ganska rejält på slutet.
* * *
Dom spelade nyss ”Hey Hey My My” också, vilket väcker förhoppningar om att även Neil Young är in the house.
Då ska jag också applådera.
* * *
Nej, en kopp finalkaffe ska nu hällas upp och konsumeras.
Väl mött igen om åtta minuter.
Då är det gametime.